Vem ansvarar för ventilationen i en hyrd lokal
En hyrd lokal har nästan alltid två ägare till samma luft. Fläkten, aggregatet och kanalerna sitter i en byggnad som någon annan äger, medan personalen som andas luften är anställd av någon annan. Vi får ofta frågan i det läget, och den ställs nästan alltid efter att något redan har hänt: en OVK med anmärkningar, en skrivelse från hyresvärden, eller tre personer på ett kontorslandskap som får huvudvärk efter lunch och undrar vem de ska prata med.
Svaret är inte ett namn utan tre regelverk som gäller samtidigt i samma rum, och som pekar på olika personer. Nedan går vi igenom vilket som pekar på vem, vilka siffror du faktiskt kan kräva, och vad som brukar räcka för att flytta ett ärende som har stått stilla.
Tre regelverk gäller samtidigt i samma lokal
Det första är arbetsmiljöreglerna. Sedan den 1 januari 2025 finns ventilationsbestämmelserna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser, femte kapitlet, som har rubriken Klimat och installationer. De riktar sig i första hand till arbetsgivaren. Grundregeln i 5 kap. 2 § är att arbetsplatser inomhus ska ha en tillfredsställande luftkvalitet i vistelsezonen under den tid som arbete pågår, och enligt 5 kap. 3 § ska lokalen ha ett ventilationssystem som bidrar till ett bra inomhusklimat och som hindrar att föroreningar sprids mellan lokaler.
Det andra är bygglagstiftningen. Obligatorisk ventilationskontroll, OVK, följer av 8 kap. 25 § plan- och bygglagen och 5 kap. plan- och byggförordningen. Här är ansvaret entydigt: det är byggnadens ägare som ska se till att OVK utförs, som utser funktionskontrollanten, och som enligt 8 kap. 14 § plan- och bygglagen ska underhålla byggnaden så att ventilationssystemet alltid fyller sitt ändamål. Tillsynen ligger på kommunens byggnadsnämnd.
Det tredje är miljöbalken, och det gäller bara en del av lokalerna. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation, FoHMFS 2014:18, är kopplade till 9 kap. 3 § och 26 kap. 22 § miljöbalken och gäller bostäder och lokaler för allmänna ändamål där människor vistas mer än tillfälligt. Har du en butik, en frisörsalong, ett gym eller en förskola är det alltså dina besökare och barn, inte bara din personal, som reglerna är skrivna för, och tillsynen ligger då hos kommunens miljönämnd i stället för hos byggnadsnämnden.
Tre regelverk, tre myndigheter, två motparter. Det är därför frågan känns oklar fastän varje enskild bestämmelse är tydlig.
Godkänd OVK betyder inte att lokalen uppfyller arbetsmiljökraven
Det här är den enskilt viktigaste punkten på hela sidan, och den som oftast kommer som en överraskning för både hyresgäst och fastighetsägare.
Vid en återkommande OVK-besiktning kontrollerar funktionskontrollanten att ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk. Inte med dagens regler. Ett frånluftssystem som togs i bruk 1978 bedöms mot 1978 års krav. Det kan alltså vara helt i sin ordning enligt bygglagstiftningen och samtidigt ligga långt under det arbetsgivaren ska kunna erbjuda i dag.
Boverket skriver det själv i sin vägledning: en äldre byggnad som inte har ändrats på länge kan uppfylla de äldre regler som gällde när den uppfördes samtidigt som ventilationen inte uppfyller kraven i nu gällande arbetsmiljöregler. Upptäcker kontrollanten det ska det noteras i protokollet. Det betyder att en anmärkning om arbetsmiljö kan stå i ett OVK-protokoll utan att byggnadsnämnden har någon befogenhet att göra något åt just den punkten, eftersom nämndens tillsyn gäller bygglagstiftningen.
Praktisk följd: ett OVK-intyg i trapphuset är inget svar på frågan om luften i din lokal duger. Det är ett svar på en annan fråga. Läs intyget för vad det är — ett besked om att kontrollen är gjord, med datum och när nästa ska göras — och mät sedan själv om personalen klagar.
Notera också att det inte finns något krav på att ett OVK-protokoll ska innehålla en slutsats om godkänd eller underkänd, och ingen gradering av hur allvarliga anmärkningarna är. Samtliga fel ska åtgärdas av byggnadens ägare, men prioriteringen står inte i protokollet. Den får du resonera dig till, och det är där en mätning gör skillnad.
Siffrorna arbetsgivaren ska kunna visa: 7 liter per person plus 0,35 per kvadratmeter
AFS 2023:12 innehåller ett konkret flödeskrav, och det är det enda i föreskriften. Enligt 5 kap. 4 § ska arbetsplatser inomhus normalt kunna få minst 7 liter uteluft per sekund och person, plus ett tillägg av minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta, under den tid arbete pågår.
Räkna på det, för det är där de flesta lokaler faller. Ett kontor på 180 m² med tolv personer på plats kräver 12 × 7 = 84 l/s för personerna, plus 180 × 0,35 = 63 l/s för golvytan. Summa 147 l/s. Samma lokal med fyra personer kräver 28 + 63 = 91 l/s. Skillnaden mellan fyra och tolv personer är 56 l/s, och det är ungefär vad ett ensamt frånluftsdon i en äldre kontorslokal brukar klara totalt. Ett system som fungerade när lokalen var ett lager eller hade halva bemanningen blir underdimensionerat i samma sekund som verksamheten växer, utan att någonting har gått sönder.
Två allmänna råd till samma kapitel är värda att känna till när någon klagar på drag i stället för på kvalitet. Luftutbyteseffektiviteten bör vara minst 40 procent, och vid stillasittande arbete bör lufthastigheten i vistelsezonen vara lägre än 0,15 m/s. Den senare är den vanligaste orsaken till att ett i övrigt korrekt flöde upplevs som obehagligt: luften kommer in för snabbt på fel ställe, inte i för liten mängd.
För skolor och förskolor rekommenderar Folkhälsomyndigheten samma storleksordning — cirka 7 l/s per person vid stillasittande sysselsättning plus ett tillägg på minst 0,35 l/s per m² — medan bostadsvärdena är lägre, 0,35 l/s per m² och minst 4 l/s per person. Det är alltså inte samma siffra i en lägenhet som i en lokal, och det är en vanlig källa till missförstånd när en fastighet innehåller båda.
Fastighetsägaren äger fläkten — men arbetsgivaren äger luften i vistelsezonen
Den obekväma konsekvensen av uppdelningen ovan: arbetsgivarens skyldighet gäller luften i lokalen, även när arbetsgivaren inte äger en enda komponent i ventilationssystemet. Enligt 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa. Det finns ingen undantagsregel för att utrustningen tillhör någon annan.
Åt andra hållet finns 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen, som säger att den som råder över ett arbetsställe ska se till att det finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där, utan att vara anställd hos honom, inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall. Ett ventilationsaggregat är en fast anordning. Den som upplåter en lokal för arbete har dessutom ett ansvar enligt 3 kap. 13 § som pekar vidare till 7 kap. 8 §: finns det ett missförhållande i skyddshänseende kan Arbetsmiljöverket förbjuda upplåtelsen till dess att åtgärden har vidtagits, och kan kräva att den som hyr ut låter undersöka skyddsförhållandena på platsen.
Det är ett ovanligt kraftfullt verktyg som sällan nämns i en hyresförhandling, och vår erfarenhet är att det nästan aldrig behöver användas. Men det förklarar varför en fastighetsägare som får ett mätprotokoll på bordet brukar agera snabbare än en som får ett mejl om att det känns kvavt på plan tre.
Vad hyresavtalet kan och inte kan flytta
Hyresavtal där uthyraren lägger särskilda krav på en lokalhyresgäst förekommer, och entreprenadavtal kan innehålla egna överenskommelser om kontroll av ventilationen. Sådana avtal är civilrättsligt bindande mellan parterna. Men Boverket är tydligt med gränsen: när det gäller samhällskraven i reglerna om OVK är det alltid byggnadens ägare som gentemot samhället ansvarar för att kraven följs.
Alltså: ni kan avtala om vem som betalar, vem som beställer och vem som bokar in kontrollanten. Ni kan inte avtala bort ägarens ansvar mot byggnadsnämnden, och ni kan inte avtala bort arbetsgivarens ansvar mot Arbetsmiljöverket. Läs klausulen som en fråga om kostnad och praktik, inte som en ansvarsövergång.
En sak som är värd att lägga in i avtalet vid nästa förlängning är rätten till dokumentationen. AFS 2023:12 kräver i 5 kap. 7 § att kontroller och underhåll av ventilationssystemet dokumenteras och att arbetsgivaren har tillgång till dokumentationen. De allmänna råden till samma paragraf säger uttryckligen att kontrollkravet anses uppfyllt om byggnaden omfattas av OVK, arbetsgivaren har sett till att OVK är utförd i tid och arbetsgivaren har besiktningsdokumentationen. Det är den billigaste raden du kan skriva in i ett lokalkontrakt: en mening om att hyresvärden lämnar OVK-protokollet till dig.
Industribyggnaden som inte har någon OVK alls
Industribyggnader, ekonomibyggnader och försvarsbyggnader av hemlig natur är helt undantagna från kravet på OVK. Detsamma gäller en- och tvåbostadshus med självdrag eller ren frånluft. Hyr du en verkstadslokal eller en industrilokal finns det alltså inget protokoll att be om, ingen kontrollant som har varit där, och inget intyg i entrén.
Arbetsmiljöreglerna gäller däremot fullt ut. 7 liter per person och 0,35 per kvadratmeter står kvar, liksom kravet i 5 kap. 7 § på att ventilationssystemet kontrolleras och underhålls regelbundet och att det dokumenteras. I en industrilokal är det alltså arbetsgivaren som måste bygga upp dokumentationen från noll, eftersom OVK-genvägen i de allmänna råden inte finns att gå. Det är den lokaltyp där vi oftast möter ett system som ingen har mätt sedan det monterades.
Lägg också märke till att processventilation — punktutsug vid en källa, dragskåp, svetsutsug — är ett eget spår i 5 kap. 9–15 §§ med egna krav på kontroll och larm. Den allmänna ventilationen i taket ersätter aldrig ett utsug vid källan, och ett utsug vid källan ersätter aldrig uteluftsflödet till vistelsezonen.
Hyr du en verkstad eller en industrilokal är läget särskilt utsatt: den byggnadstypen är helt undantagen från OVK, så det finns inget protokoll och ingen kontrollant som påtalar bristen i ditt ställe. Vad som gäller då går vi igenom i ventilation i verkstad och industrilokal.
Koldioxid: 5 000 ppm är ett gränsvärde, 1 000 ppm är en varningslampa
Koldioxid är det enklaste sättet att få en siffra på om luftväxlingen följer bemanningen, och samtidigt det mest misstolkade.
Arbetsmiljöverkets gränsvärdeslista i AFS 2023:14 om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön, i kraft sedan den 1 januari 2025, anger för koldioxid ett nivågränsvärde på 5 000 ppm (9 000 mg/m³) och ett vägledande korttidsgränsvärde på 10 000 ppm. Det är exponeringsgränser för ett ämne, satta för att skydda mot ämnets egna effekter. De är inte ett mått på om ventilationen är tillräcklig, och en lokal som ligger långt under 5 000 ppm kan vara uppenbart underventilerad.
Den siffra som faktiskt säger något om luftväxlingen är Folkhälsomyndighetens: överstiger koldioxidhalten regelmässigt 1 000 ppm vid normal användning bör det ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande. Det rådet gäller bostäder och lokaler för allmänna ändamål, inte arbetsplatser som kategori — men som indikator fungerar det likadant i ett mötesrum, och det är den nivå vi använder när vi loggar en lokal över en arbetsvecka.
Blanda alltså inte ihop dem. Att svara en orolig medarbetare att halten är ”långt under gränsvärdet” är tekniskt sant vid 1 800 ppm och ändå ett felaktigt besked. Mer om vad halterna betyder i praktiken finns i vår genomgång av koldioxidnivåer inomhus och vilka gränsvärden som gäller.
Vi mäter innan vi föreslår
Vi tar inget uppdrag i en lokal på en beskrivning av symtomen. Första besöket är en mätning, och den ska ge fyra tal som går att ta med till en motpart.
- Uteluftsflödet per don och totalt, i liter per sekund, mätt vid den drifttid som gäller när folk är där — inte på nattfallet och inte på forcerat läge.
- Flödet räknat mot bemanningen: antal personer × 7 l/s plus golvytan × 0,35 l/s, och differensen mot det uppmätta. Det är den enda siffra som visar om lokalen klarar kravet eller inte.
- Koldioxidhalten över en arbetsdag eller en arbetsvecka, loggad, inte en punktmätning klockan nio.
- Lufthastigheten i vistelsezonen där någon klagar på drag, mot 0,15 m/s vid stillasittande arbete.
Allt skrivs in i ett protokoll med mätpunkter, instrument och drifttid. Det är inte en formalitet. Ett protokoll är det enda som brukar flytta ett ärende som har legat hos en förvaltare i ett halvår, och det är dessutom precis den dokumentation som 5 kap. 7 § AFS 2023:12 kräver att du som arbetsgivare har tillgång till.
Ofta är svaret ett mätprotokoll och en injustering, inte ett nytt aggregat
Vi säljer mindre än vi kan här, och det är med flit. I en hyrd lokal är ett nytt aggregat sällan rätt första åtgärd, av en anledning som inte är teknisk: du äger inte aggregatet. En investering i någon annans byggnad är en förhandlingsfråga, inte en beställning.
Tre gånger av fyra ser ordningen ut så här i stället. Vi mäter och skriver protokoll. Protokollet visar oftast att det totala flödet finns i systemet men är fel fördelat — ett mötesrum får 8 l/s och en korridor 40. Då är åtgärden en injustering av don och spjäll, med ny mätning efteråt, och den kostar en bråkdel av ett systembyte. Lika ofta visar mätningen att kanalerna är igensatta eller att ett filter har stått kvar i två år, och då är det rengöring och filterbyte som är hela jobbet. Vi skriver om det i vår genomgång av injustering och underhåll av ventilation.
Och ibland är rätt åtgärd ingen åtgärd från din sida alls. Visar mätningen att systemet är underdimensionerat för dagens bemanning är det inte ditt filter som är problemet — det är fastighetens kapacitet. Då är det billigaste du kan göra att skicka protokollet till hyresvärden och låta 8 kap. 14 § plan- och bygglagen göra jobbet. Vi säger det rakt ut när det är läget, även om det betyder att vi inte får beställningen.
Varför rotavdraget inte hjälper i en lokal
Den frågan kommer i nästan varje samtal, så vi tar den direkt. Rotavdraget gäller arbete på en bostad som du äger och bor i, och Villaeffekten gäller småhus — 30 procent av materialkostnaden, högst 60 000 kronor per småhus, med krav på värdeår före 1990 och att huset inte är anslutet till fjärrvärmenätet. Ingen av dem gäller en kontorslokal, en butik eller en verkstad.
Driver du verksamhet i lokalen är ventilationsarbete i stället en vanlig driftkostnad eller en investering i verksamheten, och momsen hanteras på ditt eget sätt. Det är inget vi ger råd om — vi är ventilationsingenjörer, inte skatterådgivare — men det är värt att veta innan du räknar in ett avdrag som inte finns. Äger du däremot fastigheten själv och den innehåller bostäder är det ett annat läge, och det är en fråga till din redovisningskonsult.
Vad ett jobb brukar kosta här
Spannen nedan är de vi publicerar på sajten, inklusive moms. Den övre delen gäller fastigheter med flera system och flera driftfall; den nedre gäller en enkel lokal med ett aggregat och få don. För en större lokal sätter vi ingen siffra före besöket, och det är ett medvetet val — antalet don, antalet brandcellsgränser och dokumentationskravet avgör, och en gissning hjälper dig inte i en budget.
| Åtgärd | Vad som ingår | Pris |
|---|---|---|
| Enkel kontroll av ventilation | Mindre kontroll eller felsökning på plats | 2 500–4 500 kr |
| Kanalrensning | Frånluftskanaler inklusive köksstam, dokumentation | 3 000–6 000 kr |
| OVK, litet flerbostadshus 6–12 lägenheter | Samtliga don, aggregat och kanaler, protokoll och intyg | 3 000–8 000 kr |
| OVK, mellanstor byggnad 20–50 lägenheter | Som ovan, fler stammar och fler aggregat | 8 000–20 000 kr |
| OVK, stor fastighet eller kontorsfastighet | Som ovan, flera system och fler driftfall | 20 000–60 000 kr eller mer |
| Injustering i större fastighet eller lokal | Beror på antal don, system och dokumentationskrav | Offert efter besök |
Mer om vad som styr spannet för en besiktning står i vad en OVK kostar, och vilken behörighet kontrollanten behöver för just din byggnad går vi igenom i vem som får utföra OVK.
Det här gör vi i lokaler och verksamhetsfastigheter
- Flödesmätning med protokoll, räknat mot bemanning och golvyta enligt 5 kap. 4 § AFS 2023:12.
- Koldioxidloggning över en arbetsvecka, med kurva per rum.
- Injustering av don och spjäll, med mätning före och efter.
- Rengöring av frånluftskanaler och köksstammar, med dokumentation.
- OVK genom certifierad funktionskontrollant, och åtgärd av anmärkningar efteråt.
- Underlag till hyresförhandling: vad systemet klarar i dag, vad verksamheten kräver, och vad som skiljer.
- Dimensionering och ombyggnad när kapaciteten faktiskt inte räcker — vilket är mer sällan än man tror.
Har du en skola, en förskola eller en verksamhetslokal med egna krav från en huvudman finns mer om de byggnadstyperna i vår genomgång av ventilation i skolor, företag och lokaler.
Så arbetar vi
Vi är ingenjörsledda. Du pratar med den som räknar på systemet, inte med en säljare. I en lokal betyder det tre saker konkret.
Vi börjar med drifttiden. Hälften av alla klagomål i kontorslokaler handlar inte om kapacitet utan om att aggregatet går ned i nattfall klockan 16 medan halva kontoret jobbar till 18, eller att forcerat läge aldrig slår till i konferensrummet. Det är en styrinställning, inte en investering.
Sedan mäter vi, och vi redovisar talen även när de talar emot det vi hade gissat. Ett protokoll som säger att allt är i sin ordning är ett användbart protokoll — det flyttar frågan till belysning, temperatur eller bemanning i stället, och sparar dig en upphandling.
Och vi skriver vad vi rekommenderar i en mening som går att läsa högt på ett styrelsemöte eller skicka vidare till en förvaltare. Rekommendationen innehåller alltid vad som händer om man inte gör något, eftersom det är den jämförelsen beslutet faktiskt står mellan.
Har ni skyddsombud på arbetsplatsen finns dessutom en färdig väg i arbetsmiljölagen när ärendet står stilla: en framställan enligt 6 kap. 6 a §, som arbetsgivaren ska bekräfta skriftligt genast och svara på utan dröjsmål. Stegen, och vad som behöver bifogas, går vi igenom i skyddsombudet och ventilationen.
Ordningen när luften inte håller måttet
Står ärendet stilla är det nästan alltid för att det har gått till fel mottagare. Den här ordningen fungerar.
- Mät och dokumentera. Flöde, bemanning, golvyta, koldioxid över tid. Utan tal är det en upplevelse, med tal är det ett ärende.
- Skriv till hyresvärden, skriftligt och med protokollet bifogat. Be samtidigt om det senaste OVK-protokollet och intyget — du har rätt att ha dokumentationen enligt 5 kap. 7 § AFS 2023:12, och värden har den redan.
- Dela upp bristerna. Handlar det om att OVK saknas eller att anmärkningar inte är åtgärdade går frågan till kommunens byggnadsnämnd, som kan förelägga byggnadens ägare enligt 11 kap. 19–20 §§ plan- och bygglagen och i allvarliga fall förbjuda användning av byggnaden enligt 11 kap. 33 §.
- Handlar det om arbetsmiljön — flöden under 7 plus 0,35, eller en dokumentation som inte finns — är motparten Arbetsmiljöverket, och det är arbetsgivaren som är adressat, inte fastighetsägaren. Är det en lokal som allmänheten vistas i är det i stället kommunens miljönämnd enligt miljöbalken.
- Håll ihop tidslinjen. Det finns inga särskilda åtgärdstider i OVK-reglerna; kravet är att ägaren snarast möjligt vidtar de åtgärder som behövs enligt 8 kap. 14 § plan- och bygglagen. ”Snarast möjligt” blir i praktiken det du kan visa att du har begärt och när.
Ett vanligt läge som inte kräver någon myndighet alls: en kontorslokal där klagomålen försvann efter att drifttiden förlängdes med två timmar och fyra don justerades om. Kostnad under tio tusen, åtgärdstid en halvdag, inget avtal behövde omförhandlas. Börja där.
Vanliga frågor om ansvaret för ventilationen i en hyrd lokal
Kan hyresvärden skriva över ansvaret för OVK på mig som hyresgäst?
Nej, inte mot samhället. Ni kan avtala om vem som beställer och betalar, och ett sådant avtal är civilrättsligt bindande mellan er. Men enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen är det alltid byggnadens ägare som ansvarar gentemot samhället för att kraven på OVK följs, och det är ägaren byggnadsnämnden förelägger.
Vi har en godkänd OVK. Räcker det som bevis för att luften är bra?
Nej. Vid återkommande besiktning kontrolleras systemet mot de föreskrifter som gällde när det togs i bruk, inte mot dagens krav. En byggnad från 70-talet kan klara sin OVK och ändå ligga under de 7 liter per person plus 0,35 liter per kvadratmeter som AFS 2023:12 anger. Dessutom finns det inget krav på att protokollet ska innehålla en slutsats om godkänt eller underkänt.
Hur mycket luft ska min lokal ha?
Minst 7 liter uteluft per sekund och person, plus 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta, under den tid arbete pågår. För ett kontor på 180 m² med tolv personer blir det 147 l/s. Siffran följer bemanningen, så den ändras när ni blir fler utan att något i systemet har förändrats.
Vi hyr en industrilokal och det finns ingen OVK. Är det fel?
Nej, industribyggnader är undantagna från kravet på OVK. Men arbetsmiljöreglerna gäller ändå, inklusive kravet i 5 kap. 7 § AFS 2023:12 på regelbunden kontroll, underhåll och dokumentation. I en industrilokal måste den dokumentationen byggas upp på egen hand, eftersom det inte finns något OVK-protokoll att hänvisa till.
Är 1 400 ppm koldioxid farligt?
Det ligger långt under Arbetsmiljöverkets nivågränsvärde på 5 000 ppm, så det är inte en exponeringsrisk för koldioxiden i sig. Men Folkhälsomyndigheten ser halter som regelmässigt överstiger 1 000 ppm som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande, så 1 400 ppm är ett tecken på att luftväxlingen inte följer bemanningen. Att svara ”långt under gränsvärdet” är tekniskt riktigt och ändå missvisande.
Boka en genomgång av lokalen
Är det oklart vem som ska göra vad i din lokal brukar ett mätprotokoll lösa frågan snabbare än ett mejl. Vi kommer ut, mäter flöden mot bemanning och golvyta, loggar koldioxid om det behövs, och lämnar ett protokoll du kan skicka vidare till hyresvärden, styrelsen eller skyddsombudet. Säger talen att allt är i sin ordning skriver vi det också.
Kontakta oss med lokalens yta, antal personer på plats en normal dag och byggnadens ungefärliga ålder, så säger vi vad som är rimligt att mäta först.