BRF-styrelsens ansvar för ventilation — vad säger lagen?

Skriven av Rodrigo Banzi, ingenjör och grundare av Pureflow Ventilation · Senast uppdaterad · Ämne: Regler, kostnader och bidrag

Sitter du i styrelsen för en bostadsrättsförening har du säkert fått frågan: ”Vem ansvarar egentligen för ventilationen – vi eller medlemmarna?” Frågan om BRF ansvar ventilation lag är mer konkret än många tror. Föreningen är fastighetsägare, och därmed bär styrelsen ett juridiskt ansvar för att husets ventilation fungerar, kontrolleras och underhålls.

Samtidigt är regelverket utspritt över flera lagar och föreskrifter. Plan- och bygglagen, Boverkets föreskrifter om funktionskontroll, miljöbalken och bostadsrättslagen pekar alla åt samma håll, men med olika fokus. Lägg därtill föreningens egna stadgar, som avgör var gränsen går mellan föreningens och den enskilda bostadsrättshavarens ansvar.

Konsekvenserna av att tappa bort sig är verkliga: förelägganden från byggnadsnämnden, missnöjda medlemmar, fuktskador och i värsta fall hälsoproblem. I den här artikeln går vi igenom vilka lagar som styr, vad OVK innebär för just din förening, hur ansvarsfördelningen mot medlemmarna brukar se ut och hur styrelsen kan arbeta förebyggande. Vi avslutar med de vanligaste frågorna som styrelser ställer till oss.

BRF ansvar ventilation lag – regelverket i korthet

Det finns ingen enskild ”ventilationslag”. I stället bygger föreningens ansvar på flera regelverk som samverkar. Här är de viktigaste att känna till.

Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF)

Plan- och bygglagen ställer krav på att byggnader underhålls så att deras tekniska egenskaper väsentligen bevaras. Ventilation är en sådan egenskap. I plan- och byggförordningen finns sedan reglerna om funktionskontroll av ventilationssystem, det som i dagligt tal kallas OVK (obligatorisk ventilationskontroll). Lagtexterna finns i sin helhet hos Riksdagen.

Boverkets föreskrifter

Hur ofta kontrollen ska göras och vad den ska omfatta framgår av Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem, BFS 2011:16 (OVK 1) med senare ändringar. Boverket ansvarar också för byggreglerna. Sedan 1 juli 2025 ersätts Boverkets föreskrifter (tidigare BBR) successivt av nya föreskrifter (BFS 2024:8), med en övergångsperiod. Aktuella versioner hittar du hos Boverket.

Miljöbalken

Miljöbalken kräver att den som äger en bostad ser till att den inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Dålig ventilation, fukt, mögel och höga radonhalter kan räknas som olägenheter. Kommunens miljönämnd har tillsyn, och Folkhälsomyndigheten har gett ut allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18). Mer om hälsoperspektivet finns hos Folkhälsomyndigheten.

Bostadsrättslagen och stadgarna

Bostadsrättslagen fördelar underhållsansvaret mellan förening och bostadsrättshavare. Huvudregeln är att medlemmen ansvarar för lägenhetens inre, medan föreningen ansvarar för resten av huset. Stadgarna kan dock justera gränsen, och det är där ventilationen ofta hamnar i en gråzon.

Vad betyder det sammantaget?

Söker du på BRF ansvar ventilation lag hittar du ofta svar som bara tar upp en av dessa regelkällor. I praktiken behöver styrelsen ha alla fyra i huvudet samtidigt. Plan- och bygglagen säger att huset ska underhållas. Boverkets föreskrifter säger hur och när ventilationen ska kontrolleras. Miljöbalken säger att de boende inte ska ta skada. Bostadsrättslagen och stadgarna säger vem som gör vad inne i lägenheterna.

En enkel sammanfattning som många styrelser har nytta av: föreningen ansvarar för att systemet fungerar som helhet, och för att det finns dokumentation som visar det. Det är just dokumentationen som byggnadsnämnden, en ny förvaltare eller en köpare av en lägenhet kommer att fråga efter.

OVK – styrelsens viktigaste återkommande skyldighet

Den mest konkreta delen av föreningens ventilationsansvar är OVK. Det är fastighetsägaren, alltså föreningen, som ska se till att kontrollen genomförs i tid och av en certifierad funktionskontrollant. Styrelsen kan delegera det praktiska arbetet till en förvaltare, men ansvaret ligger kvar hos föreningen.

Hur ofta ska OVK göras i ett flerbostadshus?

Intervallen beror på vilket ventilationssystem huset har. Enligt Boverkets föreskrifter gäller i huvudsak följande för flerbostadshus:

Kontrollera alltid ert senaste protokoll och Boverkets aktuella föreskrifter, eftersom ändringar förekommer.

Vad händer vid en OVK?

Funktionskontrollanten kontrollerar att systemet fungerar som det var tänkt när det installerades och att det uppfyller de krav som gällde då. Luftflöden mäts, filter, fläktar och don kontrolleras, och kontrollanten bedömer om systemet är i sådant skick att det kan förväntas fungera fram till nästa kontroll. Kontrollanten ska också lämna förslag på energibesparande åtgärder som inte försämrar inomhusmiljön.

Resultatet dokumenteras i ett protokoll som skickas till byggnadsnämnden. Ett intyg ska sedan sättas upp på en väl synlig plats i huset, till exempel i entrén. Vill du förstå processen steg för steg kan du läsa om hur vi arbetar med OVK-besiktning för bostadsrättsföreningar.

Om OVK:n inte blir godkänd

Ett underkänt resultat är inte ovanligt, och det är inget att skämmas för. Vanliga orsaker är igensatta kanaler, felaktigt injusterade flöden, trasiga fläktmotorer och att medlemmar har bytt köksfläkt eller don på egen hand. Föreningen behöver då åtgärda bristerna och boka en ombesiktning. Byggnadsnämnden kan förelägga föreningen att genomföra kontrollen eller rätta till brister, och ett sådant föreläggande kan förenas med vite.

Gränsdragningen mellan förening och medlem

Här uppstår de flesta konflikterna. Kort sagt: det som betjänar flera lägenheter, som ventilationskanaler, takfläktar och centrala aggregat, är normalt föreningens ansvar. Det som finns inne i lägenheten kan vara medlemmens ansvar, men det beror på stadgarna.

Typiska delar som föreningen brukar ansvara för

Typiska delar där medlemmen kan ha ansvar

Viktigt att komma ihåg är att en medlem inte får ändra ventilationen på ett sätt som påverkar andra lägenheter. En köksfläkt med egen motor som kopplas till en gemensam frånluftskanal kan till exempel störa flödena i hela trapphuset. Därför bör styrelsen ha tydliga ordningsregler och informera nya medlemmar redan vid inflyttning.

En praktisk tumregel är att föreningen äger frågan om helheten. Även om medlemmen ansvarar för sitt don, är det föreningen som måste se till att systemet som helhet håller rätt flöden. Efter en renovering av kök eller badrum hos en medlem kan det därför vara klokt att låta göra en injustering av ventilationen så att flödena stämmer igen.

Om ROT-avdrag: föreningen som juridisk person kan inte göra ROT-avdrag. En enskild bostadsrättshavare kan däremot ha rätt till avdrag för arbete i den egna lägenheten som hen själv betalar. Reglerna beskrivs hos Skatteverket och i vår guide om ROT-avdrag för ventilationsarbeten.

Radon, energi och hälsa – ansvar som ofta glöms bort

Ventilationsansvaret handlar inte bara om OVK. Två närliggande områden är radon och energianvändning, och båda hänger tätt ihop med hur ventilationen fungerar.

Radon i flerbostadshus

Referensnivån för radon i bostäder och allmänna lokaler är 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är radon den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, och omkring 500 fall av lungcancer per år i Sverige kopplas till radon. Som fastighetsägare bör föreningen känna till radonhalterna i huset, särskilt i bottenvåningar och hus byggda med blåbetong. Mätningen görs som en långtidsmätning under eldningssäsongen. Ligger värdena över referensnivån är förbättrad ventilation eller en riktad radonsanering ofta lösningen. Praktiska råd om mätning finns på Radonguiden.

Energideklaration och energieffektivisering

Flerbostadshus ska ha en giltig energideklaration, och ventilationen är en av de största posterna i husets energibalans. Ett gammalt F-system släpper ut uppvärmd luft rakt ut genom taket. Ett modernt FTX-system återvinner en stor del av värmen. Information om energideklarationer och stöd finns hos Energimyndigheten. Funderar föreningen på att uppgradera kan en FTX-installation eller ett byte av ett äldre FTX-aggregat vara värt att utreda.

Hälsa och trivsel

Dålig luft märks ofta först som klagomål: unken lukt i trapphus, imma på fönster, matos som sprider sig mellan lägenheter. Världshälsoorganisationen WHO har länge pekat på sambandet mellan fukt, mögel och luftvägsbesvär. Som riktmärke brukar man säga att koldioxidhalten inomhus bör ligga under ungefär 1 000 ppm, och det svenska grundkravet för bostäder är ett uteluftsflöde på 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta.

Så arbetar styrelsen förebyggande

Den bästa strategin är att se ventilationen som en del av föreningens underhållsplan, inte som en akut kostnad vart tredje eller sjätte år. Här är en arbetsgång som fungerar för de flesta föreningar.

  1. Samla dokumentationen. Ta fram senaste OVK-protokoll, ritningar, injusteringsprotokoll och eventuella radonmätningar. Saknas något, notera det.
  2. Lägg in ventilationen i underhållsplanen. Planera för OVK, kanalrensning, filterbyten och livslängd på fläktar och aggregat. En takfläkt håller ofta i 15–25 år, men det varierar.
  3. Åtgärda anmärkningar direkt. Små brister blir lätt stora om de får vänta till nästa besiktning.
  4. Informera medlemmarna. Förklara vad som gäller för köksfläktar, don och ombyggnader. Lägg gärna informationen i välkomstmaterialet.
  5. Kräv mätprotokoll. Oavsett vem ni anlitar: be om dokumenterade mätvärden före och efter varje åtgärd.

Igensatta kanaler är en av de vanligaste orsakerna till låga flöden. En kanalrensning av föreningens ventilationskanaler gör ofta stor skillnad, särskilt i äldre hus. Är takfläktarna gamla och bullriga kan ett byte av takfläkt både förbättra flödena och sänka elförbrukningen.

När styrelsen byts ut är det lätt att kunskapen försvinner. Skriv därför ner en kort rutin för hur föreningen hanterar sitt BRF ansvar ventilation lag och praktik emellan: vem som bokar OVK, var protokollen förvaras, vilka leverantörer som anlitats och vilka anmärkningar som är öppna. En sida i styrelsepärmen räcker långt, och den gör överlämningen till nästa styrelse betydligt enklare.

Branschorganisationen Svensk Ventilation har bra bakgrundsmaterial om ventilation i flerbostadshus som kan vara användbart inför ett styrelsemöte.

Ett typiskt scenario kan se ut så här: en förening får en underkänd OVK på grund av för låga frånluftsflöden i några lägenheter. Vid genomgång visar det sig att kanalerna är smutsiga och att flera medlemmar har kopplat in köksfläktar med egen motor. Lösningen blir kanalrensning, utbyte av fläktar mot godkända spiskåpor och en ny injustering, följt av godkänd ombesiktning. Exemplet är illustrativt, men mönstret är vanligt.

Vanliga frågor om BRF och ventilationsansvar

Kan styrelsen bli personligt ansvarig om OVK inte görs?

Ansvaret enligt plan- och bygglagen riktas mot fastighetsägaren, alltså föreningen. Byggnadsnämnden kan förelägga föreningen och förena föreläggandet med vite. Personligt skadeståndsansvar för styrelseledamöter är ovanligt och förutsätter i regel att man har agerat oaktsamt och orsakat skada. Det bästa skyddet är att dokumentera beslut, följa upp anmärkningar och ha koll på besiktningsintervallen.

Vem betalar om en medlems köksfläkt orsakar en underkänd OVK?

Det beror på stadgarna och på vem som har installerat fläkten. Har medlemmen gjort en otillåten ändring som påverkar andra lägenheter kan föreningen i regel kräva att medlemmen återställer eller bekostar rättelsen. Styrelsen bör ha tydliga regler om köksfläktar och kommunicera dem i förväg. Vid osäkerhet är det klokt att ta juridisk rådgivning.

Måste vi mäta radon i föreningen?

Det finns inget generellt krav på att alla flerbostadshus ska mätas, men fastighetsägaren ska enligt miljöbalken se till att bostäderna inte orsakar olägenhet för hälsan. Kommunen kan kräva mätning. Eftersom radon är osynligt och luktfritt är en mätning det enda sättet att veta. Många föreningar väljer därför att mäta, särskilt i markplan och i hus med blåbetong.

Vad händer om vi missar OVK-intervallet?

Byggnadsnämnden har tillsyn och kan förelägga föreningen att genomföra kontrollen, ofta med vite. Det praktiska rådet är att boka en certifierad funktionskontrollant så snart som möjligt och åtgärda eventuella brister. Lägg därefter in nästa datum i underhållsplanen så att det inte händer igen.

Slutsats: tydliga rutiner skyddar både föreningen och medlemmarna

Föreningen är fastighetsägare och ansvarar därmed för att ventilationen fungerar, att OVK görs i rätt intervall och att huset inte orsakar olägenhet för de boende. Plan- och bygglagen, Boverkets föreskrifter, miljöbalken och bostadsrättslagen pekar åt samma håll, och stadgarna avgör detaljerna mot medlemmarna.

Med en uppdaterad underhållsplan, tydliga regler för medlemmarna och dokumenterade mätvärden blir ansvaret hanterbart. Pureflow är ett ingenjörsdrivet ventilationsföretag som arbetar med föreningar i Stockholm, Uppsala och Västerås. Läs mer om oss och vårt arbetssätt, eller hitta fler guider i Pureflows blogg om ventilation. Ingenjörer, inte säljare.

Kontakta Pureflow för ett kostnadsfritt hembesök — vi mäter alltid och dokumenterar med mätprotokoll.