BRF inför vintern – ventilationschecklista för styrelsen
I ett flerbostadshus märks ventilationens brister sällan hos styrelsen först. De märks i lägenheten högst upp, där det luktar matos från grannen. I hörnlägenheten där det drar från fönstret. Hos familjen som har svart i fönstersmygen varje februari. Klagomålen kommer när det blir kallt, och när de väl kommer är det ofta mitt i vintern — när det är som svårast att göra något åt dem.
Hösten är den period då en styrelse har bäst förutsättningar. Det är fortfarande möjligt att arbeta på taket och vinden utan snö och is, och det som hittas nu hinner åtgärdas innan de boende börjar klaga. Den här checklistan är skriven för styrelser och förvaltare som vill ha koll på ventilationen innan eldningssäsongen.
1. Ta fram den senaste OVK-besiktningen
Börja med papperen. Protokollet från den senaste obligatoriska ventilationskontrollen visar vilket system huset har, vilka flöden som uppmättes och vilka anmärkningar som gavs. Kontrollera tre saker:

- Är anmärkningarna åtgärdade? En anmärkning som har legat kvar sedan förra besiktningen brukar vara precis det som ger klagomål i vinter. Vad som gäller efter en anmärkning har vi beskrivit i OVK-anmärkning – vad händer nu.
- När är nästa besiktning? För flerbostadshus med FTX eller till- och frånluft gäller tre år mellan besiktningarna, för frånluft och självdrag sex år. Frånluft med värmeåtervinning räknas som FTX. Se hur ofta OVK ska göras.
- Stämmer protokollet med verkligheten? Har föreningen byggt om, bytt fläktar eller gjort om kök och badrum sedan dess kan förutsättningarna ha ändrats.
2. Gå upp på taket och vinden medan det går
De flesta flerbostadshus med frånluft har en eller flera takfläktar. De går dygnet runt, år efter år, och får sällan besök. Innan vintern är det värt att kontrollera:

- Att fläkten går och låter som den ska. Ett nytt missljud — gnissel, skrap eller vibrationer — är ofta ett lagerfel som är på väg. Det är billigare att byta ett lager eller en fläkt i oktober än att få ett haveri i januari, när lägenheterna blir utan frånluft medan en ny fläkt beställs.
- Att huven och fläktens utlopp är fria. Löv, fågelbon och skräp från sommaren kan minska flödet märkbart.
- Att det finns säker väg upp. Takfläktar som ska servas vintertid behöver fungerande takstegar och glidskydd.
Är fläkten gammal kan det vara läge att byta den innan den går sönder. Vi skriver mer om det på sidan om byte av takfläkt.
3. Byt filter i FTX-aggregaten
I hus med FTX är filterbytet på hösten den enskilt viktigaste åtgärden före vintern. Ett tilluftsfilter som har samlat en sommars pollen och damm ger lägre flöde, högre elförbrukning och sämre balans mellan till- och frånluft. Kontrollera samtidigt värmeväxlaren, kondensavloppet och att frostskyddet fungerar. Hur filterbytet fungerar och varför oktober är rätt månad har vi beskrivit i en separat artikel om filterbyte före eldningssäsongen.
4. Fråga de boende — innan de frågar er
Ett kort utskick till de boende i oktober ger ofta mer information än en rundvandring. Fråga efter:

- Imma eller kondens på insidan av fönstren som inte går bort under dagen.
- Matos eller cigarettrök som kommer från andra lägenheter.
- Drag från ventiler eller fönster.
- Badrum där spegeln fortfarande är immig långt efter duschen.
- Ventiler eller don som har tejpats igen, eller köksfläktar som har bytts.
Den sista punkten är viktig. Det är vanligt att boende stänger tilluftsventiler för att det drar, eller byter köksfläkt till en modell som inte är anpassad för husets system. Båda påverkar hela trappuppgången, inte bara den egna lägenheten. När en lägenhet stänger sin tilluft suger frånluften luft från någon annanstans — ofta från trapphuset eller grannen. Varför det blir så beskriver vi i undertryck i hus.
5. Hus med självdrag: vintern gör jobbet — ibland för mycket
Självdrag drivs av temperaturskillnaden mellan inne och ute. På vintern är drivkraften stor och ventilationen fungerar ofta bättre än på sommaren. Men det betyder också att lägenheterna högst upp och längst ner får olika förutsättningar, och att boende i de nedre våningarna kan få för mycket luft och drag medan de översta får för lite. Kontrollera att kanalerna är rensade och att spjällen går att reglera. Mer om hur självdrag fungerar och vad som går att förbättra finns i förbättra självdrag.
6. Radon är föreningens ansvar
I en bostadsrättsförening är det föreningen, som fastighetsägare, som ansvarar för att radonhalten är rimlig. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att radon mäts under eldningssäsongen, som börjar den 1 oktober, i alla lägenheter med markkontakt och i ett urval av övriga. Har huset inte mätts på tio år, eller har ventilationen byggts om sedan förra mätningen, är det här rätt vinter att göra det. Hur mätningen går till beskriver vi i radonmätning börjar 1 oktober.
7. Injustering efter förändringar
Ett ventilationssystem i ett flerbostadshus är ett system — inte en samling lägenheter. Har föreningen bytt fläkt, gjort stambyte, byggt om kök och badrum eller gjort vindsinredning ändras tryckförhållandena i hela huset, och flödena i de enskilda lägenheterna blir inte vad de var. Klagomål som dyker upp efter en renovering beror ofta på att systemet aldrig har injusterats efteråt. Vad en injustering innebär för en förening beskriver vi i injustering av ventilation i BRF.
Vad det kostar
Kostnaden för en förening beror på antal lägenheter, antal fläktar, hur kanalsystemet är uppbyggt och hur tillgängligt det är. Därför lämnar vi inte schablonpriser för flerbostadshus utan fast pris efter ett besök. Som jämförelse har vi samlat vad som påverkar kostnaden för kanalrensning i BRF, och den som vill ha en överblick över underhållet i stort kan läsa om ventilationsunderhåll i bostadsrättsföreningar.
Kortversion för styrelsemötet
- Ta fram senaste OVK-protokollet. Är anmärkningarna åtgärdade, och när är nästa besiktning?
- Kontrollera takfläktarna: ljud, utlopp och säker åtkomst.
- Byt filter i FTX-aggregat, kontrollera kondensavlopp och frostskydd.
- Skicka ett kort utskick till de boende om imma, lukt och drag.
- Planera radonmätning om den senaste är äldre än tio år.
- Har något byggts om sedan senaste injusteringen? Boka en.

För den egna bostaden finns motsvarande punkter i vår checklista inför vintern.
Vanliga frågor
Vem ansvarar för ventilationen i en bostadsrätt — föreningen eller den boende?
Föreningen ansvarar för ventilationssystemet som helhet: fläktar, kanaler och aggregat. Vad som ligger på den enskilda medlemmen, som don och köksfläkt i lägenheten, står i föreningens stadgar. Oavsett ansvarsfördelning får den boende inte göra ändringar som påverkar systemet för andra.
En boende klagar på drag från tilluftsventilen. Kan hon stänga den?
Nej, inte utan konsekvenser. En stängd tilluftsventil gör att frånluften hämtar luft från andra håll, ofta från trapphuset eller grannlägenheter. Bättre är att kontrollera ventilens placering och typ. Det finns ventiler som blandar in uteluften bättre och ger mindre drag.
Kan vi vänta med filterbytet till OVK-besiktningen?
OVK är en kontroll, inte ett underhåll. Filterbyten ska göras enligt aggregatets skötselinstruktion, och i de flesta fall innebär det minst en gång om året — helst på hösten.
Behöver vi en ventilationsansvarig i styrelsen?
Det är inte ett krav, men det hjälper. En person som har protokollen, vet var fläktarna sitter och tar emot de boendes frågor gör att problem fångas tidigt.
Vill ni ha hjälp inför vintern?
Vi är ingenjörsledda och arbetar med föreningar i hela Stockholms län samt Uppsala och Västerås. Vid ett besök går vi igenom protokollen, kontrollerar fläktar och aggregat och mäter flöden där det behövs. Ni får ett skriftligt underlag och fast pris på det som behöver göras.
Ring 010-641 27 74 (mån–fre 7–18) eller skicka ett meddelande via kontaktsidan. Hembesöket är kostnadsfritt och du får fast pris innan något beställs.