FTX i radhus – delad stam, grannens köksfläkt och vad som faktiskt går att göra
I ett radhus är ventilationen sällan bara din. Frånluften från ditt kök och ditt badrum går ofta upp i en stam som ditt hus delar med grannarnas, samlad mot en gemensam fläkt på taket eller i ett fläktrum i änden av längan. Det systemet dimensionerades en gång för hela längan som en enhet, och det fungerar bara så länge alla hus i längan beter sig som det var tänkt.
Det gör de aldrig. Någon har satt in en köksfläkt med egen motor. Någon har tejpat igen frånluftsdonet i sovrummet för att det drog. Någon har byggt in en torktumlare med utblås i den kanal som var tänkt för klädkammaren. Var och en av de tre åtgärderna är begriplig sedd från ett kök, och var och en av dem flyttar tryckbilden för alla i längan.

Vi arbetar med radhuslängor i hela Stockholms län samt Uppsala och Västerås, och det är den byggnadstyp där rätt åtgärd oftast är mindre och mer tekniskt exakt än husägaren väntar sig. Den här sidan går igenom vad som faktiskt sitter i en radhuslänga, varför grannens fläkt märks i ditt kök, vilka två vägar till FTX som finns, och när du absolut inte ska köpa ett eget aggregat.
Först: ta reda på vem som äger kanalen
Det här avgör allt annat och är den fråga vi ställer först i telefon.
- Bostadsrätt. Ventilationssystemet är normalt föreningens, och det gäller oftast även kanalen inne i din lägenhet. Du kan i regel inte ändra i den utan styrelsens godkännande, och en ändring som påverkar tryckbilden påverkar dina grannar direkt.
- Äganderätt med gemensamhetsanläggning. Du äger huset men stammen, takfläkten eller båda kan ligga i en samfällighet. Då är det samfällighetens stämma som beslutar om systemet, inte du ensam.
- Äganderätt med eget system. Ditt hus har egen fläkt och egen huv. Då bestämmer du själv, och FTX-frågan blir i praktiken samma fråga som i en friliggande villa.
Gå upp på vinden eller titta på taket för att ta reda på vilket du har. En huv per hus betyder eget system. En eller ett fåtal huvar för hela längan betyder delad stam. Är du osäker: räkna huvarna och räkna husen. Det tar två minuter och det avgör om resten av den här sidan handlar om dig eller om hela din länga.
Varför grannens köksfläkt märks hos dig
Det här är radhusets signaturproblem och det har en mekanism som är värd att förstå, för den avgör vilken lösning som är rätt.
En gemensam frånluftsstam är byggd för att suga. Takfläkten drar ut luft ur varje hus via kanalen, och luften rör sig åt ett håll. Kopplar en granne in en köksfläkt med egen motor i den kanalen börjar den blåsa in i stället. HSB beskriver mekanismen rakt i sina regler för boende: en motordriven spisfläkt skapar övertryck i systemet, och den luft som takfläkten inte hinner suga ut sprider sig i stället till grannarna. Matos och cigarettrök går alltså inte ut genom taket utan in hos någon annan i längan.
Det är också därför det kan lukta mat hos dig när du själv inte lagat mat, och därför lukten kommer i vågor snarare än hela tiden. Den kommer när grannen använder fläkten.
Rätt lösning är en spiskåpa utan egen motor, som bara öppnar ett spjäll och låter husets eller längans befintliga frånluft göra jobbet. Alternativet är en helt fristående kolfilterfläkt som cirkulerar luften i köket utan att vara ansluten till ventilationssystemet alls. Båda fungerar; det som inte fungerar är att blåsa in i en kanal som är byggd för att suga. Vi har skrivit mer om detta i texten om köksfläkt i mekanisk frånluft och om fläktkåpa utan motor.
Det igentejpade donet flyttar problemet, det tar inte bort det
Det andra vanliga ingreppet i en radhuslänga är att någon tejpar igen eller skruvar igen ett frånluftsdon. Nästan alltid i ett sovrum, nästan alltid för att det drar kallt.
I ett enskilt hus skulle det bara betyda sämre ventilation i det rummet. I en delad stam betyder det något annat: fläkten arbetar mot ett konstant tryck och när ett don stängs fördelar sig flödet om på de övriga. Ditt stängda don gör grannens don starkare. Grannen tycker att det börjat dra och tejpar igen sitt. Nästa hus får ännu mer. Efter några år har halva längan don som är delvis stängda, fläkten går på högsta läget, det låter i kanalerna, och ingen får rätt flöde.
Det är därför injustering i en radhuslänga måste göras husvis och i ett svep, inte hus för hus över flera år. Det är också därför en injustering som bara görs i ditt hus i en delad stam är bortkastade pengar: nästa gång en granne ändrar något ändras dina flöden igen.
Två vägar till FTX i ett radhus
Om du vill ha till- och frånluft med värmeåtervinning finns det två helt olika projekt, med olika pris och olika beslutsgång.
Väg ett: eget aggregat, egen huv, kopplat bort från stammen
Ditt hus får ett eget FTX-aggregat med egna anslutningar för uteluft och avluft genom yttervägg eller tak, och ditt hus kopplas ur den gemensamma stammen. Det gör dig oberoende av vad grannarna gör, vilket är hela poängen.
Förutsättningarna är fyra: det måste finnas en plats för aggregatet med kondensavlopp, det måste gå att ta upp två genomföringar för uteluft och avluft, tilluftskanaler måste kunna dras till sovrum och vardagsrum, och ägaren av stammen måste godkänna att ditt hus kopplas bort. Den sista punkten är ofta den svåraste, eftersom en fläkt som dimensionerats för åtta hus beter sig annorlunda när den plötsligt betjänar sju.
Väg två: hela längan byggs om samtidigt
Dyrare totalt men billigare per hus, och tekniskt det bättre alternativet. Längan får antingen ett gemensamt FTX-aggregat med värmeåtervinning på den samlade frånluften, eller ett aggregat per hus med en gemensam projektering och en gemensam injustering.
Det kräver ett stämmobeslut och det kräver att någon räknar på hela längan i ett sammanhang. Vinsten är att tryckbilden blir rätt för alla, att injusteringen görs en gång och stämmer, och att entreprenaden blir billigare per hus när samma lag arbetar sig igenom längan i följd. Mer om hur det går till finns i vår text om injustering av ventilation.
Går den befintliga stammen att återanvända?
Det korta svaret: frånluftssidan ofta ja, men bara om hela längan görs samtidigt.
Den gemensamma stammen är byggd som en frånluftskanal, alltså i rätt riktning för ett FTX-systems frånluftssida. Den är dimensionerad för summan av alla hus, vilket betyder att den sällan är för trång. Fyra saker avgör om den får stanna:
- Fettet i köksgrenarna. Det är det vanligaste hindret. Trettio till femtio år av matlagning i en kanal som aldrig rensats ger en beläggning som både stryper flödet och är en brandrisk. Vi filmar innan vi bedömer.
- Tätheten mellan husen. En stam som läcker mellan bjälklag eller mellan brandceller är ett problem som är större än ventilationen. Det ska åtgärdas oavsett vad du beslutar om FTX.
- Om alla hus kopplas om samtidigt. Ett halvt ombyggt system med några hus på FTX och några kvar på den gemensamma frånluften är svårt att få tryckmässigt stabilt. Det går, men det kräver att någon räknar ordentligt på det.
- Vad brandskyddet säger om genomföringarna. Radhus har brandcellsgränser mellan husen och varje ny genomföring ska vara tätad därefter. Det är en post i offerten, inte en detalj.
Tilluftssidan måste alltid byggas ny. Ingen radhuslänga med F-system har tilluftskanaler, och det är där både tiden och pengarna går. I ett tvåplansradhus innebär det oftast en kanalstam i ett garderobsschakt eller i trapphuset, plus en eller två inklädnader i taket. Vi visar exakt var de hamnar redan på hembesöket.
Vad det brukar kosta
Spannen gäller ett radhus i Stockholmsområdet på omkring 110–120 kvadratmeter i två plan. Radhus är mindre än friliggande villor av samma årgång, och kanaldragningen är kortare, vilket syns i siffrorna. Priset per hus sjunker dessutom påtagligt när flera hus i längan gör jobbet samtidigt.
| Åtgärd | Vad som ingår | Prisspann |
|---|---|---|
| Spiskåpa utan motor plus spjäll | Ny kåpa, spjäll mot befintlig frånluft, flödesmätning | 6 000–11 000 kr |
| Injustering av ett enskilt hus | Mätning före och efter, don justerade, protokoll | 3 000–6 000 kr |
| Kanalrensning radhus inklusive köksgren | Rensning av frånluftskanaler, kontroll av stam, före- och efterbilder | 3 000–6 000 kr |
| Eget FTX-aggregat, urkopplat ur stammen | Aggregat, ny tilluftssida, egen uteluft och avluft, brandtätning, injustering, protokoll | 85 000–120 000 kr |
| FTX per hus när hela längan görs samtidigt | Samma omfattning, samordnad projektering och injustering för hela längan | 70 000–98 000 kr per hus |
Arbetskostnaden är ROT-berättigad för dig som äger ditt hus. Görs jobbet genom en bostadsrättsförening eller samfällighet gäller andra regler för avdraget och det ska redas ut innan beslut, inte efteråt. Vi lämnar fast pris efter besiktning på plats.
Ofta är rätt svar en spiskåpa och en injustering av hela längan
Det här är vad vi rekommenderar i fler radhuslängor än vi rekommenderar FTX, och vi skriver det eftersom det är sant.
Är problemet att det luktar mat från grannen, att det drar kallt vid ett don, att spegeln immar för länge i badrummet och att fläkten låter — då är det nästan aldrig ett aggregat som saknas. Det är tryckbalansen i längan som är ur led, och den går att ställa tillbaka. Åtgärdspaketet ser ut så här och kostar en bråkdel av ett FTX-projekt:
- Motordrivna spiskåpor byts mot kåpor utan egen motor, eller ersätts av fristående kolfilterfläktar som inte är anslutna till systemet.
- Igentejpade och igenskruvade don öppnas och ställs in på rätt flöde.
- Frånluftskanalerna rensas, i första hand köksgrenarna.
- Hela längan justeras in i ett svep, med mätprotokoll före och efter för varje hus.
För en länga på åtta hus landar det i storleksordningen 60 000 till 120 000 kr totalt, alltså 8 000 till 15 000 kr per hushåll, och det löser det som faktiskt stör. Jämför det med 85 000 kr per hus för ett eget FTX-aggregat. Vi säger det på plats när det är svaret, och vi har lämnat det förslaget till längor som ringt och bett om offert på FTX.
När räcker det inte? När husen är så täta efter fönsterbyten och tilläggsisolering att det inte finns någon väg in för luften, när någon i hushållet har allergi och behöver filtrerad tilluft, när fukt- eller mögelskada konstaterats, eller när den gemensamma stammen ändå ska bytas. Då är FTX rätt, och då ska det räknas på hela längan. Läs mer om varför tryckbilden spelar roll i vår text om undertryck i hus.
Vanliga frågor om FTX i radhus
Kan jag installera FTX i bara mitt radhus?
Tekniskt ofta ja, men det kräver fyra saker: plats för aggregat med kondensavlopp, två genomföringar för uteluft och avluft, utrymme att dra tilluftskanaler till sovrum och vardagsrum, och ett godkännande från den som äger den gemensamma stammen. Den sista punkten är oftast den svåraste, eftersom en takfläkt som dimensionerats för hela längan beter sig annorlunda när ett hus kopplas bort.
Varför luktar det mat från grannen i mitt radhus?
För att någon har en köksfläkt med egen motor kopplad till den gemensamma frånluftskanalen. Fläkten skapar övertryck i systemet, och den luft som takfläkten inte hinner suga ut sprider sig i stället till grannarna. Rätt lösning är en spiskåpa utan egen motor eller en fristående kolfilterfläkt som inte är ansluten till ventilationen.
Får jag tejpa igen ett frånluftsdon som drar kallt?
Nej, och det gör dessutom saken värre för hela längan. Fläkten arbetar mot ett givet tryck, så flödet du stänger av fördelar sig på grannarnas don i stället. Efter några år har halva längan delvis stängda don och ingen får rätt flöde. Rätt åtgärd är en injustering, inte tejp.
Vad kostar det att injustera ventilationen i en hel radhuslänga?
Ett enskilt hus kostar 3 000–6 000 kr. Görs hela längan i en samlad omgång blir priset per hus lägre, och vi lämnar ett fast pris för längan efter besöket. Att göra det husvis och samtidigt är både billigare och tekniskt riktigare, eftersom flödena i en delad stam hänger ihop. Arbetskostnaden är ROT-berättigad för den som äger sitt hus.
Vad kostar FTX i ett radhus på 110 kvadratmeter?
85 000–120 000 kr för ett eget aggregat urkopplat ur den gemensamma stammen, inklusive tilluftssida, uteluft och avluft, brandtätning av genomföringar, injustering och protokoll. Görs hela längan samtidigt ligger det på 70 000–98 000 kr per hus. Arbetskostnaden är ROT-berättigad.
Omfattas mitt radhus av OVK?
Det beror på hur huset är klassat. Ett en- eller tvåbostadshus med FX-, FT- eller FTX-ventilation kräver bara en första besiktning innan systemet tas i bruk, ingen återkommande OVK, och med enbart självdrag eller frånluft ingen alls. Är längan däremot klassad som flerbostadshus gäller 6 år för F-, FX- och S-ventilation och 3 år för FT och FTX. Det är byggnadens klassning som avgör, inte hur den känns att bo i.
Vi mäter hela längan, inte bara ditt hus
I en radhuslänga med delad stam mäter vi flödena i flera hus innan vi säger något, för det är det enda sättet att se var tryckbilden gått fel. Hembesöket kostar ingenting och du får ett skriftligt underlag som går att ta med till styrelsen eller stämman. Hör av dig så bokar vi en tid, gärna tillsammans med en granne eller två.