Köldknäpp – så klarar ventilationen en vecka med minus 20

Skriven av Rodrigo Banzi, ingenjör och grundare av Pureflow Ventilation · Senast uppdaterad · Ämne: Ventilation i hemmet

Prognosen har visat det i flera dagar, och nu är det här: en hel vecka med minus 20 på nätterna och knappt minus 15 mitt på dagen. Golvet i hallen känns kallare än vanligt, det drar från fönsterventilen i sovrummet och på kvällen hörs aggregatet på vinden gå i ett annat läge än det brukar. Någon i familjen föreslår att ni stänger av ventilationen tills kylan släpper.

Gör inte det. En köldknäpp är det hårdaste provet ett ventilationssystem får under året, men de flesta system klarar det bra om de får jobba i fred och har skötts under hösten. Här går vi igenom vad som faktiskt händer i ett FTX-hus, ett frånluftshus och ett hus med självdrag när det blir riktigt kallt, vad som är normalt och vad som är tecken på att något behöver åtgärdas. Sist finns en kort lista för före, under och efter kylan.

Stapeldiagram över prisspannen i tabellen på sidan: systemgenomgång på plats, injustering med protokoll och fönsterventiler.
Prisspannen på den här sidan, visade i skala.

Varför kylan märks så tydligt

Allt som driver luft genom ett hus blir starkare när temperaturskillnaden mellan inne och ute ökar. Varm luft är lättare än kall, så den stiger och vill ut genom husets övre delar, medan kall luft pressas in nertill. Det kallas termik, eller skorstenseffekt. Drivkraften är ungefär proportionell mot temperaturskillnaden. Med 21 grader inne är skillnaden 21 grader en dag med noll ute, men 41 grader en dag med minus 20. Förenklat blir drivkraften alltså ungefär dubbelt så stor.

Nyckeltal för en köldknäpp: termiken blir ungefär dubbelt så stark, och uteluften kräver cirka 2,4 kW i stället för 1,2 kW i ett räkneexempel.
Illustrativt exempel: dubbel temperaturskillnad ger ungefär dubbel drivkraft och effekt.

Samtidigt behöver varje kubikmeter uteluft värmas mer. Ett räkneexempel, med ungefärliga värden: en villa på 140 kvadratmeter som ventileras med 0,35 liter per sekund och kvadratmeter har ett uteluftsflöde på 49 liter i sekunden. Att värma den luften från noll till 21 grader kräver omkring 1,2 kilowatt. Från minus 20 till 21 grader krävs omkring 2,4 kilowatt, dygnet runt. Det är den energin som antingen återvinns, tillförs av värmesystemet eller märks som kyla.

I ett hus med FTX

Värmeväxlaren skyddar sig mot frost

När varm, fuktig frånluft kyls ner i värmeväxlaren fälls fukt ut. Vid sträng kyla kan den fukten frysa och sätta igen växlaren. Därför har aggregaten en avfrostningsfunktion. Hur den fungerar skiljer sig mellan fabrikat och modeller, men i många aggregat med plattvärmeväxlare minskas tilluftsflödet tillfälligt, eller så förvärms uteluften, tills isen har smält. Läs i manualen hur just ditt aggregat gör.

Jämförelse av hur ett FTX-hus och ett hus med frånluft eller frånluftsvärmepump beter sig vid sträng kyla, vad som är normalt och vad du inte ska göra.
Det mesta som märks under en köldknäpp är normalt och går över när kylan släpper.

När tilluften minskar men frånluften går som vanligt blir det undertryck i huset under den perioden. Det kan märkas som drag vid dörrar, att ytterdörren är tyngre att öppna eller att en braskamin drar sämre. Det är normalt under kortare perioder och går över när avfrostningen är klar. Om aggregatet ligger i avfrostning nästan hela tiden, eller om det larmar, har vi skrivit mer i när FTX-aggregatet fryser.

Tilluften kan kännas svalare

Även ett aggregat som fungerar bra återvinner inte all värme. När uteluften är minus 20 blir tilluften efter värmeväxlaren svalare än en vanlig vinterdag, och eftervärmebatteriet får göra mer av jobbet. Känns tilluften kall även i mildare väder är det värt att undersöka. Se när tilluften känns kall trots värmeväxlare.

Kondensavloppet kan frysa

Kondensvattnet från värmeväxlaren leds bort genom ett avlopp. Går ledningen genom ett kallt utrymme, till exempel en kallvind, kan vattnet frysa i den. Då kan vatten bli stående i aggregatet eller rinna ut där det inte ska. Titta under och runt aggregatet under köldperioden. Ser du vatten, kontakta en fackman. Att isolera avloppet eller förse det med värmekabel är ett jobb för en installatör, och värmekabel innebär dessutom elarbete.

I ett hus med frånluft eller frånluftsvärmepump

Frånluftsfläkten suger ut ungefär lika mycket luft oavsett väder, men termiken förstärker flödet in genom husets nedre delar och ut genom de övre. Fönsterventiler på bottenvåningen drar därför mer, och det kan kännas som ett kallt drag längs golvet. Kall luft som sjunker längs en kall fönsteryta kallas kallras, och vi har förklarat fenomenet i vad är kallras.

Det är rimligt att strypa fönsterventilerna något när det är riktigt kallt. Stäng dem inte. Frånluften fortsätter att suga, och luften kommer då in genom otätheter, bjälklaget mot krypgrunden eller skorstenen i stället. Öppna ventilerna igen när kylan släpper.

En frånluftsvärmepump hämtar värme ur frånluften, och den mängden värme ändras inte särskilt mycket med utetemperaturen. Husets värmebehov ökar däremot kraftigt. Det betyder att tillsatsvärmen, ofta en elpatron, får gå mer under en köldknäpp. Det syns på elräkningen men är inget fel. Sänk inte ventilationsflödet för att spara energi. Då får huset sämre luft, och värmepumpen får mindre luft att hämta värme ur.

I ett hus med självdrag

Självdrag drivs helt av termik och vind, så det är nu det fungerar som bäst – ibland för bra. Luftväxlingen blir större än vanligt, och drag vid fönster och golv är vanligt. Att strypa tilluftsöppningarna något är rimligt, men låt dem stå delvis öppna. Imkanaler och frånluftskanaler ska inte täppas igen.

Snö och is vid luftintaget

Uteluftsintaget sitter på fasaden, på taket eller ibland på en huv. Under en kall vecka kan det sätta igen av snö, av rimfrost på gallret eller av is från fuktig avluft som kondenserar i närheten. Ett igensatt intag ger samma symtom som ett igensatt filter: lägre tilluft, mer undertryck och ibland larm.

Flödesschema: snö, frost eller is sätter igen uteluftsintaget, vilket ger lägre tilluft, mer undertryck och ibland larm.
Sitter intaget högt och verkar igensatt: klättra inte upp på taket, ring en fackman.

Före, under och efter

Före kylan

  1. Byt eller kontrollera filtren. Ett halvfullt filter ger mer tryckfall när aggregatet redan kämpar.
  2. Kontrollera att kondensavloppet är fritt och att det finns vatten i vattenlåset, om manualen beskriver hur.
  3. Ta bort snö vid lågt sittande intag och se till att fönsterventilerna går att ställa.
  4. Gå igenom resten av vår checklista inför vintern.
Numrerad lista för en köldknäpp: låt ventilationen gå, stryp men stäng inte ventilerna, håll koll på larm, vädra kort och återställ efteråt.
De flesta system klarar kylan bra om de får jobba i fred.

Under kylan

  1. Låt ventilationen gå. Stäng inte av aggregatet eller fläkten.
  2. Stryp gärna fönsterventilerna något, men stäng dem inte.
  3. Håll koll på larm på manöverpanelen och på vatten runt aggregatet.
  4. Vädra kort, om ni vädrar. Ett fönster på glänt i timmar kyler ner ytor och kan ge kondens.

Efter kylan

  1. Öppna fönsterventilerna igen till normalläge.
  2. Kontrollera filtren. Har aggregatet gått hårt kan det vara värt att titta en extra gång.
  3. Återställ eventuella larm enligt manualen. Kommer de tillbaka, låt en fackman titta på det.
  4. Notera vad som hände. Frös kondensavloppet eller drog det kraftigt är det lättare att åtgärda under sommaren än nästa januari.

Vad det brukar kosta

Riktvärden inklusive moms, från offerter vi lämnat. Exakt pris kräver ett besök.

Åtgärd Vad som ingår Prisspann
Systemgenomgång på plats Mätning av flöden och undertryck, kontroll av aggregat, intag och kondensavlopp 1 500–2 500 kr
Injustering med protokoll Mätning och justering vid varje don, dokumentation 3 000–6 000 kr
Fönsterventiler 6–8 ventiler, håltagning, montering 7 000–12 000 kr

Arbetskostnaden är ROT-berättigad. Läs mer om ROT-avdraget.

Vanliga frågor

Sparar vi inte energi på att stänga av ventilationen när det är så kallt?

Lite, på kort sikt. Men fukten från dusch, matlagning och andning stannar i huset och hamnar på de kallaste ytorna, som fönster och ytterväggar. I ett FTX-hus kan varm, fuktig luft dessutom kondensera i kanaler på kallvinden när fläktarna står still. Det kostar mer än det sparar.

Aggregatet låter annorlunda när det är kallt. Är det fel?

Inte nödvändigtvis. Under avfrostning ändras fläktvarvtalen, och det hörs. Om ljudet är nytt, skrapande eller finns kvar även när det är mildare, låt någon titta på det.

Hur kallt är för kallt för ett FTX-aggregat?

Aggregat som säljs för svenska förhållanden är gjorda för att klara våra vintrar. Vad just ditt aggregat är dimensionerat för står i manualen. Det som oftast ställer till det är inte kylan i sig utan igensatta filter, ett fruset kondensavlopp eller ett intag som är täckt av snö.

Varför drar det mer från fönsterventilerna nu?

Termiken är ungefär dubbelt så stark vid minus 20 som vid noll grader, och luften kommer in med högre hastighet, särskilt på bottenvåningen. Att strypa dem något går bra, att stänga dem gör det inte.

Klarade huset inte kylan?

Vi är ingenjörsledda. Vid en systemgenomgång mäter vi flöden och tryckförhållanden, kontrollerar aggregatets avfrostning, intag och kondensavlopp och ser var draget kommer ifrån. Sedan får du ett rakt besked om vad som är normalt vid sträng kyla och vad som behöver åtgärdas före nästa vinter.

Ring 010-641 27 74 (mån–fre 7–18) eller skicka ett meddelande via kontaktsidan. Hembesöket är kostnadsfritt och du får fast pris innan något beställs.