Bevent Rasch brandspjäll, spjäll och don – service, provning och när de ska bytas

Skriven av Rodrigo Banzi, ingenjör och grundare av Pureflow Ventilation · Senast uppdaterad · Ämne: Aggregat och fabrikat

I taket i trapphuset, i korridoren utanför garaget eller i schaktet bakom en inspektionslucka sitter en fyrkantig eller rund plåtlåda med en dekal, en liten motor på sidan och en kabel som försvinner in i väggen. Den är inte en fläkt och den gör ingenting alls till vardags. Den ska stänga, en enda gång, om det brinner.

Ett brandspjäll är den enda ventilationsprodukt i en byggnad vars hela uppgift är att vara overksam tills den inte är det. Därför kontrolleras den automatiskt med jämna mellanrum, och därför är den också den produkt vi oftast hittar ur funktion utan att någon märkt det: ett ställdon som kärvat fast, en kabel som kapats vid en ombyggnad, ett spjällblad som sitter i fett efter tjugo år under en restaurangkanal.

Stapeldiagram över prisspannen i tabellen på sidan: inventering av spjäll i fastighet, funktionsprovning med protokoll, rengöring och service av spjäll med flera.
Prisspannen på den här sidan, visade i skala.

Vi på Pureflow arbetar med spjäll, don och brandskyddsprodukter i bostadsrättsföreningar, skolor och lokaler i Stockholms län samt Uppsala och Västerås. Den här sidan handlar om Bevent Rasch, vars beteckningar sitter på en stor del av de spjäll vi öppnar: vad de heter, hur du läser dekalen, vad som går sönder, och vad som ska rengöras i stället för att bytas.

Bevent Rasch tillverkar i Sverige, och det är därför delarna finns kvar

Företaget har huvudkontor i Borås och kontor i Stockholm, Motala, Örnsköldsvik, Malmö och Oslo. Tillverkningen sker i systerbolaget Rasch i Motala. Bolaget har omkring 95 anställda och en omsättning kring 200 miljoner kronor, och ingår i Hydria Group, en svensk miljöteknikkoncern bildad 1994. På sin egen sida skriver företaget att de säkrat ventilationen för människor i snart 100 år.

Det praktiska i det är enkelt: det här är inte ett fabrikat där reservdelsfrågan är ett problem. Sortimentet tillverkas fortfarande och beteckningarna lever. På senare år har företaget infört fem års garanti på sina produkter och gått över till Magnelis-beläggning på produkter som sitter utomhus, vilket är relevant för takhuvar och galler som står i väder året om.

Sortimentet i övrigt är bredare än bara brandskydd: ljuddämpare, takhuvar, galler, spjäll och mätspjäll, VAV- och CAV-spjäll för flödesreglering, kanaldetaljer, luftdon och kökskåpor.

Så läser du dekalen på spjället

Beteckningen på dekalen säger vad spjället klarar och hur det ska kontrolleras. Det är den enda uppgift du behöver innan du ringer någon.

Är dekalen borta eller oläslig: fotografera spjället utifrån, ställdonet och kabelanslutningen, så säger vi vad det sannolikt är. Att gissa fel här är dyrt, eftersom ett EI-klassat spjäll och ett E-klassat spjäll inte får ersätta varandra.

EI och E är inte samma sak, och skillnaden står i husets brandskyddsdokumentation

Det här är den punkt där flest missförstånd uppstår i en styrelse eller hos en fastighetsskötare, och den är värd två minuter.

EI-klassade spjäll uppfyller både integritet och isolering. De ska både hindra brandgaser från att passera och begränsa värmeledningen genom spjället, så att den inte antänder något på andra sidan brandcellsgränsen.

E-klassade spjäll hanterar gastätheten. De hindrar brandgaser men har inte samma isolerande funktion.

Vilken klass som krävs var i just din byggnad är inte en åsikt och inte något en montör avgör på plats. Det står i byggnadens brandskyddsdokumentation, och det är den handlingen som ska ligga på bordet innan någon beställer ett spjäll. Har föreningen inte kvar dokumentationen är det i sig den första åtgärden.

Vad övervakningssystemet faktiskt gör, och varför var 48:e timme

Ett brandspjäll är fjäderstängt. Det fabriksmonterade ställdonet håller spjället öppet så länge det har spänning, och vid strömavbrott eller vid signal från en värme- eller rökdetektor släpper det och fjädern stänger bladet. Säkerhetsprincipen är alltså att det stängda läget är viloläget.

Eftersom ett spjäll som aldrig rör sig kan kärva fast utan att någon märker det finns övervakningssystem som motionerar och funktionsprovar spjällen automatiskt. Bevent Rasch anger att deras system — MRB, FENIX och SIOX — gör en automatisk funktionskontroll minst en gång per 48 timmar. Systemet ser att spjället gick att stänga och att det gick att öppna igen, och larmar om det inte gjorde det.

För dig som fastighetsägare betyder det två saker. Finns ett sådant system ska larmlistan läsas, inte bara kvitteras. Och finns det inget sådant system, vilket är vanligt i äldre hus, är funktionen okänd mellan besiktningarna och det är då manuell provning behövs.

Vad som går sönder, i den ordning vi hittar det

1. Ställdonet

Den vanligaste posten. Ett ställdon som suttit under en varm kanal i femton år tappar fjäderkraft eller kärvar. Symtomet är att spjället stänger men inte orkar öppna igen, eller att det öppnar bara delvis. Det syns som ett larm om det finns övervakning och som ett obemärkt problem om det inte finns.

2. Lägesgivare och mikrobrytare

Övervakningen läser av spjällets läge via brytare. En brytare som glidit ur läge eller oxiderat ger ett falskt larm, och falska larm är farliga på ett annat sätt: efter ett par månader slutar folk tro på dem.

3. Kabeln

Kapad vid en ombyggnad, kopplad bort vid en målning, inte återansluten efter ett kanalarbete. Vi hittar det varje år och nästan alltid i hus där något annat renoverats nyligen.

4. Spjällbladet och lagringen

Damm, fett och kondensrester bygger upp sig runt bladets kanter och i axellagringen. I imkanaler och nära storkök går det snabbt. Ett blad som sitter i fett stänger inte, oavsett hur frisk fjädern är.

5. Tätningslister och expanderande material

Runt bladet sitter tätningar som ska ge tätheten i stängt läge. De torkar, hårdnar och släpper efter mycket lång tid. Det här upptäcks normalt bara vid en ordentlig funktionsprovning.

6. Styrenheten

Sist och dyrast. En central övervakningsenhet som tappat kommunikation eller vars kort gått sönder gör att hela spjällgruppen blir oövervakad, även om varje enskilt spjäll fungerar.

Resten av sortimentet: det som sitter i taket och på taket

Alla Bevent Rasch-produkter i en byggnad är inte brandskydd, och de övriga har egna livslängder och egna fel.

Luftdonen i lägenheter och lokaler är injusteringsdon. De justeras genom att ändra en spalt eller ett läge, och de flyttar flöde mellan rum när någon skruvar på dem. Ett igenskruvat frånluftsdon i en lägenhet ger inte bara den lägenheten för lite luft, det rubbar tryckbilden för hela stammen. Mer om det under ventilationsproblem i flerbostadshus.

Mätspjäll samt CAV- och VAV-spjäll är de som håller flödet konstant eller varierar det med behovet. Ett mätspjäll har tryckuttag, och genom att mäta över det får man flödet i kanalen utan att gå in i systemet. De är guld värda vid en injustering, och de är samtidigt den detalj som oftast är igensatt av damm i sina uttag.

Takhuvarna, bland annat den kombinerade DELTA-KH, sitter på taket och tar all väderlast. Det som går sönder är infästningen mot taktäckningen och nätet mot fågel och löv. Ett igensatt nät i en avluftshuv sänker flödet i hela stammen, och det är en av de billigaste åtgärderna som finns i ett hus.

Kökskåporna i storkök och restauranger sitter i imkanalsystem. För imkanaler gäller lagen om skydd mot olyckor och MSB:s föreskrifter om rengöring och brandskyddskontroll, och intervallen sätts av kommunen och inte nationellt. Arbetet utförs av behörig skorstensfejare utsedd av kommunen. Vi gör inte den delen, men vi arbetar ofta i samma kanalsystem, och mer om den tekniska sidan finns under rengöring av imkanaler.

Vad det brukar kosta

Åtgärd Vad som ingår Prisspann
Inventering av spjäll i fastighet Lokalisering, avläsning av beteckningar, foto, förteckning med läge och klass 450–900 kr per spjäll
Funktionsprovning med protokoll Provning av stängning och öppning, kontroll av ställdon och lägesgivare, protokoll 700–1 500 kr per spjäll
Rengöring och service av spjäll Rengöring av blad och lagring, smörjning, kontroll av tätningar, nytt funktionsprov 1 200–2 800 kr per spjäll
Byte av ställdon Nytt fjäderreturställdon, inkoppling, funktionsprov 3 500–7 500 kr per spjäll
Byte av brandspjäll Demontering, nytt spjäll i rätt klass, återställning av tätning mot brandcellsgräns, protokoll 9 000–22 000 kr per spjäll
Rensning av nät och kontroll av takhuv Rengöring, kontroll av infästning och tätning mot taktäckning 2 500–6 000 kr

Framkomligheten styr priset mer än produkten. Ett spjäll bakom en inspektionslucka i en korridor är ett annat jobb än samma spjäll ovanför ett undertak i en butik som ska hållas öppen. Arbetskostnaden är ROT-berättigad för en enskild villa- eller radhusägare. För en bostadsrättsförenings gemensamma åtgärder gäller ROT inte — där omfattar avdraget bara den enskilde medlemmens arbete i den egna lägenheten.

Det mindre ingreppet: rengör och motionera spjället i stället för att byta det

Här är stället där vi säljer mindre än vi kan, och det är ett av de tydligaste exemplen vi har.

Den vanligaste offerten vi ser en förening komma med är byte av samtliga brandspjäll, för att funktionsprovningen visat anmärkningar på flera av dem. I de flesta av de fallen är själva spjället helt: plåten är hel, bladet är helt, tätningarna sitter kvar. Det som gjort att provningen gick fel är damm och fett i lagringen, ett ställdon som tappat kraft, eller en lägesgivare som glidit ur läge.

Att rengöra bladet och lagringen, smörja, justera lägesgivaren och prova om kostar en bråkdel av ett byte, och ett spjäll som därefter stänger och öppnar rätt är ett godkänt spjäll. Att byta ett ställdon kostar mindre än en tredjedel av att byta hela spjället. Ett spjällbyte innebär dessutom att brandcellstätningen runt kanalgenomföringen ska återställas, och det är det momentet som gör jobbet dyrt och som sällan syns i en snabb offert.

Vi går igenom spjällen ett och ett och delar upp resultatet i tre högar: godkänt som det är, går att rätta med rengöring eller delbyte, och måste bytas. Sedan får ni prislappen per hög. Det brukar flytta en betydande del av budgeten från investering till underhåll. Planering av det arbetet skriver vi mer om under ventilationsunderhåll i bostadsrättsförening.

När det ska åtgärdas, när det ska bytas och när det ska lämnas i fred

Åtgärda omgående när ett spjäll inte stänger på kommando, när en kabel är avkopplad, när ett larm återkommer, eller när brandskyddsdokumentationen saknas. Ett spjäll som inte stänger är den enda posten på den här sidan där det inte finns något utrymme för att vänta till nästa budgetår.

Byt när spjällhöljet är genomrostat, när bladet är skevt eller skadat, när tätningarna hårdnat så att spjället inte är tätt i stängt läge, eller när klassen på det installerade spjället inte stämmer med den klass brandskyddsdokumentationen kräver. Byt också om en tidigare ombyggnad flyttat brandcellsgränsen så att spjället sitter på fel ställe.

Lämna i fred ett spjäll som stänger och öppnar på kommando, har läsbar dekal och rätt klass, oavsett hur gammalt det är och hur illa det ser ut. Plåt och fjäder åldras långsamt när de får vara rena. Lämna också i fred de don som ger rätt uppmätt flöde, hur omoderna de än ser ut — ett nytt don ska ändå justeras in på nytt, och injusteringen är det som ger effekten.

Vad en genomgång hos oss innehåller

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan ett EI-klassat och ett E-klassat spjäll?

Ett EI-klassat spjäll uppfyller både integritet och isolering: det hindrar brandgaser och begränsar värmeledningen genom spjället. Ett E-klassat spjäll hanterar gastätheten men har inte samma isolerande funktion. Vilken klass som krävs i din byggnad står i brandskyddsdokumentationen och ska inte avgöras på plats av en montör.

Hur ofta ska ett brandspjäll provas?

Finns ett övervakningssystem sker det automatiskt. Bevent Rasch anger att deras system MRB, FENIX och SIOX gör en funktionskontroll minst en gång per 48 timmar. Saknas övervakning är funktionen okänd mellan besiktningarna, och då behövs manuell provning med protokoll. Intervallet för manuell provning styrs av byggnadens brandskyddsdokumentation och systematiska brandskyddsarbete.

Spjället larmar men ser helt ut. Måste det bytas?

Oftast inte. De vanligaste orsakerna till larm är ett ställdon som tappat fjäderkraft, en lägesgivare som glidit ur läge, en avkopplad kabel eller damm och fett i bladets lagring. Alla fyra går att åtgärda utan att spjället byts, och ett spjäll som därefter stänger och öppnar rätt är ett godkänt spjäll.

Vem ansvarar för brandspjällen i en bostadsrättsförening?

Brandspjäll sitter i byggnadens gemensamma installationer och är därmed föreningens ansvar, inte den enskilde medlemmens. Det innebär också att ROT-avdrag inte gäller för arbetet, eftersom ROT bara omfattar den enskilde medlemmens arbete i den egna lägenheten.

Kan jag byta ett brandspjäll mot ett vanligt spjäll om flödet behöver ändras?

Nej. Ett brandspjäll sitter i en brandcellsgräns och får inte ersättas med ett jalusispjäll eller ett reglerspjäll, hur likt det än ser ut i kanalen. Behöver flödet ändras görs det med reglerspjäll eller don på annan plats i systemet, eller genom en injustering.

Skicka ett foto på dekalen så säger vi vad ni har

Vi arbetar i Stockholms län samt Uppsala och Västerås och går igenom spjäll, don och flöden i samma besök. Har ni en anmärkning i ett protokoll och en offert ni inte förstår, hör av er så läser vi den tillsammans med er.

Andra serviceguider