IVT frånluftsvärmepump – vad skåpet i pannrummet gör med husets luft
I pannrummet eller grovköket står ett vitt skåp som går nästan upp i taket, runt två meter, med IVT på framsidan. Uppe på ovansidan sticker ett par kanaler ut, och bakom plåten går en fläkt dygnet runt, året om. I de flesta hus med ett sådant skåp är det inte en del av ventilationen. Det är ventilationen — hela systemet, i ett enda skåp som de flesta betraktar som en värmekälla.
Det är därför frågan ”vad har du för ventilation?” så ofta får svaret ”jag har IVT”. Det stämmer, men det säger ingenting om hur mycket luft huset får, var den kommer in, eller om den når sovrummen. Och det är just de tre sakerna som avgör om luften hemma är bra eller dålig.

Vi på Pureflow arbetar med luftsidan av de här systemen i Stockholms län, Uppsala och Västerås: flöden, don, kanaler, uteluftsventiler och injustering. Kompressorn och köldmediekretsen lämnar vi till kylcertifierad personal, och det säger vi innan vi åker ut i stället för efteråt.
Vad IVT är, och varför skåpet ser ut som det gör
IVT Industrier grundades 1970 av Elis Peterson i Tranås, där fabriken fortfarande ligger. 2005 köpte Bosch Thermotechnik bolaget, och 2010 passerade IVT 300 000 installerade anläggningar i Sverige. Det är den siffran som förklarar varför det står IVT på så många pannrumsdörrar i villaområden byggda från sent 1970-tal och framåt.
Frånluftsvärmepumpen bygger på en enkel idé: huset måste ändå ventileras, och luften som sugs ut håller rumstemperatur. I stället för att blåsa ut den värmen genom taket låter man den passera en värmepump som plockar ur energin och använder den till radiatorer och varmvatten. Fläkten som suger ut luften gör alltså två jobb samtidigt — den ventilerar huset, och den matar värmepumpen.
Det låter smart, och är det. Men konsekvensen är att ventilationens flöde styrs av en maskin vars huvudsyfte är att göra varmvatten. Det är den konflikten som ligger bakom nästan alla luftproblem vi ser i IVT-hus.
Vilken IVT du faktiskt har
IVT listar i dag skötselråd för fem frånluftsaggregat: IVT 840/860, IVT 490/690, IVT Vent 202C, IVT Vent 302 och IVT Vent 402. Modellnamnet står på en skylt på framsidan eller innanför luckan, ofta tillsammans med tillverkningsår och serienummer.
Den enda modell IVT säljer ny i dag är Vent 402. Allt annat i listan är installerad bas — maskiner som står och går ute i husen och som fortfarande får reservdelar och skötselråd. Det är värt att veta innan någon säger att aggregatet är utgånget och måste bytas.
Innan du ringer någon alls: gå upp till aggregatet och räkna kanalerna på ovansidan. Två kanaler betyder frånluft — luft ut ur huset, ingen tilluft alls. Fyra kanaler betyder FTX, alltså både till- och frånluft med värmeväxling. En IVT frånluftsvärmepump har två. Har du fyra har du något annat, och då är den här genomgången av skillnaden mellan frånluftsvärmepump och FTX rätt läsning i stället.
70 liter i sekunden är en gräns, inte en rekommendation
IVT anger luftflödet för Vent 402 till 20–70 l/s. Det är hela spannet maskinen klarar, från lägsta till högsta fläktvarv.
Ställ det mot vad huset behöver. Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:18) säger att uteluftsflödet i en bostad inte bör understiga 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea, eller 4 l/s per person, och att luftomsättningen inte bör understiga 0,5 rumsvolymer per timme. Räkna själv:
- 100 m² bostadsyta → 35 l/s
- 130 m² → 45,5 l/s
- 150 m² → 52,5 l/s
- 200 m² → 70 l/s
Ett hus på 200 kvadratmeter lägger alltså en Vent 402 exakt på taket av sitt spann, utan någon marginal alls för smutsiga filter, en igensatt köksstam eller en kall vinterdag när någon vill forcera. Ett hus på 100 kvadratmeter ligger däremot bekvämt mitt i.
Det här är inte ett argument mot IVT. Det är ett argument för att någon räknar på huset innan aggregatet väljs, och att någon mäter efteråt. Vi har sett fler felvalda storlekar än felaktiga maskiner.
Fläkten sätter totalen — huset fördelar den
Även när totalflödet är rätt kan enskilda rum vara underventilerade. Frånluftsdonen sitter i badrum, kök, tvättstuga och wc. Sitter det ett don som drar 25 l/s i badrummet och ett som drar 4 l/s på övervåningens toalett, då går den mesta luften den kortaste vägen, och resten av huset får vad som blir över.
Det märks som ojämnhet. Ett badrum där imman försvinner på tio minuter och ett där spegeln är blöt i en timme. Ett sovrum som känns instängt på morgonen fast grannrummet inte gör det. Folkhälsomyndigheten pekar ut att koldioxidhalter som regelmässigt överstiger 1 000 ppm bör ses som en indikation på bristfällig ventilation — det är den enklaste mätningen en villaägare kan göra själv.
Åtgärden heter injustering: mätning vid varje don, justering av donen mot en beräknad fördelning, och ny mätning. Den flyttar inte mer luft in i huset, men den lägger luften där människor faktiskt sover och duschar. På ett frånluftshus är det ofta den billigaste åtgärd som gör verklig skillnad.
Uteluften — den halva av systemet som inte sitter i skåpet
Här ligger det största missförståndet. En frånluftsvärmepump tillför ingen luft. Den suger bara ut. Den friska luften måste komma in någon annanstans, genom uteluftsventiler i fönsterkarmar eller ytterväggar.
De ventilerna är beräknade för att släppa in ungefär lika mycket som fläkten suger ut. Blir de igenmålade vid en renovering, borttagna vid ett fönsterbyte eller stängda av en tidigare ägare som tyckte att det drog, då fortsätter fläkten att suga oförändrat. Huset svarar med att ta in luft där det går: genom brevinkastet, vid golvsocklar, i skarven mellan grund och syll, runt en dåligt tätad vindslucka. Luft som passerat mark, krypgrund eller mineralull i stället för ett filter.
Det är därför vi ofta börjar i fel ände av prislistan, med avsikt. Innan någon räknar på ett FTX-system för 100 000 kronor är frågan om huset har fungerande uteluftsventiler i tillräckligt antal. Sex till åtta spaltventiler i fönsterkarmarna kostar en bråkdel och löser en förvånansvärt stor andel av de problem vi blir uppringda om. Löser det inte problemet har du ändå gjort en åtgärd som behövs oavsett vilket system huset får sedan.
Filtret är det du själv ska sköta
IVT:s egna skötselråd är tydliga och gäller både den äldre 490/690-generationen och dagens Vent 402: luftfiltret ska rengöras varannan månad och bytas ut var tolfte månad. På Vent 402 tillkommer ett partikelfilter som bör rengöras ungefär en gång om året. Strömmen ska brytas via huvudströmbrytaren innan luckan öppnas.
Varannan månad låter ofta som överdrift. Det är det inte. Ett igensatt frånluftsfilter sänker flödet genom hela huset samtidigt — det finns ingen del av systemet som kompenserar. Mätningar före och efter ett filterbyte på ett försummat aggregat visar regelbundet skillnader stora nog att ensamma förklara varför luften känts sämre sedan i våras.
Det finns en praktisk poäng i det också: ett aggregat som fått nya filter var tolfte månad i femton år mår oftast bra nog för att repareras i stället för bytas. Ett som inte fått det gör det sällan. Läs mer om vilka filter som passar och hur ofta de byts om du är osäker på vad som sitter i just din maskin.
Undertrycket, marken och radonet
Ett frånluftssystem håller huset på ett lätt undertryck. Det är avsiktligt och i grunden bra — fukt från duschar och matlagning dras ut i stället för in i konstruktionen. Men undertryck suger också från marken under huset, och i områden med markradon är det relevant.
Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver de två vägarna rakt: ökad luftväxling sänker radonhalten när radonet kommer från byggnadsmaterialet, medan markradon åtgärdas genom att skapa ett undertryck under huset så att jordluften inte sugs in. Det är två olika problem med två olika lösningar, och det är inte självklart vilket du har innan du mätt.
Referensnivån för radon i befintliga bostäder är 200 Bq/m³. Mätningen ska göras under eldningssäsongen, mellan den 1 oktober och den 30 april, pågå i minst två månader och göras i minst två rum. Beställer du dosor nu ligger du rätt i tid för säsongen som börjar om ett par veckor.
Har du redan ett mätvärde över referensnivån hör åtgärdsvalet ihop med ventilationen på ett sätt som är lätt att göra fel. Vi har skrivit om det i genomgången av radonåtgärder. Det korta svaret är att man inte ska höja flödet i blindo i ett hus med markradon, eftersom mer undertryck kan dra in mer jordluft.
Kanalerna bakom skåpet
Frånluftskanalerna i ett IVT-hus är oftast plåt, dragna i schakt eller över undertak, och de har suttit lika länge som huset. Köksstammen är den som samlar mest: fett från spiskåpan lägger sig i kanalen och minskar arean år för år.
Det syns på mätningen. När flödet i köket är halverat mot övriga hus, och donet är rent, sitter problemet i kanalen. Då hjälper varken injustering eller filterbyte — kanalen behöver rensas, och flödet mätas om efteråt. Kostnad och omfattning har vi gått igenom i vad kanalrensning kostar.
När aggregatet är gammalt
NIBE:s utbytesguide anger att äldre värmepumpar brukar ha en livslängd på cirka 15–20 år. Det är en rimlig tumregel, inte ett utgångsdatum. En IVT 490 som gått i arton år kan vara helt frisk, och en som gått i tolv kan vara körd.
Väljer du att byta är Vent 402 den modell IVT säljer i dag. Måtten är 600 × 600 × 2065 mm och vikten 199 kg, så takhöjd och transportväg genom huset är värda att kontrollera innan beställning. Tanken rymmer 186 liter, vilket enligt IVT motsvarar 258 liter varmvatten om 40 °C. SCOP anges till 4,39 och elanslutningen är 400 V 3N~. IVT:s prisexempel är 89 875 kr för 9 kW-versionen och 91 750 kr för 13,5 kW, exklusive installation, och priset varierar mellan återförsäljare.
Ett råd vi ger ofta och som sällan är det man vill höra: byt inte aggregat för att luften är dålig. Byt aggregat för att aggregatet är trasigt. Är luften dålig i ett hus där pumpen fungerar, ligger felet nästan alltid i uteluftsventilerna, i fördelningen mellan donen eller i en igensatt kanal — och ett nytt skåp för 90 000 kronor rättar inte något av det.
Vad ett jobb brukar kosta
| Åtgärd | Vad som ingår | Prisspann |
|---|---|---|
| Systemgenomgång på plats | Fastställande av systemtyp och modell, mätning av frånluft vid samtliga don, kontroll av uteluftsventiler, muntligt besked | 1 500–2 500 kr |
| Uteluftsventiler i fönster eller vägg | 6–8 ventiler, mätning före och efter, protokoll | 7 000–12 000 kr |
| Injustering av frånluftssystem med protokoll | Mätning och justering vid varje don, dokumentation | 3 000–6 000 kr |
| Kanalrensning villa | Rensning av frånluftskanaler inklusive köksstam, dokumentation | 3 000–6 000 kr |
| Nytt frånluftssystem, ett plan | Kanaler, don, anslutning mot befintlig pump, injustering | 25 000–37 000 kr |
| FTX i hela huset | Aggregat, nytt tilluftskanalsystem, don, injustering och protokoll | 95 000–130 000 kr |
Arbetskostnaden är ROT-berättigad. Själva värmepumpen, dess köldmediekrets och byte av aggregat ingår inte i våra priser — den delen hänvisar vi till kylcertifierad personal och till IVT:s egna serviceombud.
Tre saker du kan kontrollera själv i kväll
- Räkna kanalerna på aggregatets ovansida. Två betyder frånluft, fyra betyder FTX.
- Leta uteluftsventiler i sovrummens fönsterkarmar eller ytterväggar. Finns de? Går de att öppna? Är de igenmålade?
- Läs modellskylten och notera modell, tillverkningsår och serienummer. Med de uppgifterna kan vem som helst du ringer säga något vettigt på telefon i stället för att gissa.
Vanliga frågor
Har jag FTX om jag har en IVT frånluftsvärmepump?
Nej. En frånluftsvärmepump suger bara ut luft ur huset och återvinner värmen ur den. Den tillför ingen tilluft. Uteluften kommer in genom ventiler i fönsterkarm eller yttervägg. Räkna kanalerna på aggregatets ovansida: två betyder frånluft, fyra betyder FTX.
Vilka IVT-modeller är frånluftsvärmepumpar?
IVT listar skötselråd för IVT 840/860, IVT 490/690, IVT Vent 202C, IVT Vent 302 och IVT Vent 402. Vent 402 är den enda som säljs ny i dag. Modellnamnet står på en skylt på framsidan eller innanför luckan.
Hur ofta ska filtret bytas?
IVT:s skötselråd anger att luftfiltret ska rengöras varannan månad och bytas ut var tolfte månad. På Vent 402 bör partikelfiltret dessutom rengöras ungefär en gång om året. Bryt strömmen via huvudströmbrytaren innan du öppnar luckan.
Räcker en Vent 402 till mitt hus?
Vent 402 anges till 20–70 l/s. Folkhälsomyndighetens allmänna råd säger att uteluftsflödet inte bör understiga 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea, vilket ger 35 l/s för 100 m² och 70 l/s för 200 m². Ett hus på 200 kvadratmeter ligger alltså på maskinens övre gräns utan marginal. Det bör räknas igenom på plats innan beslut.
Servar ni själva värmepumpen?
Nej. Vi arbetar med luftsidan: flöden, don, kanaler, filter, uteluftsventiler, injustering och protokoll. Kompressor och köldmediekrets ska hanteras av certifierad kylpersonal, och byte av aggregat går via IVT:s serviceombud.
Kan ökad ventilation sänka radonhalten?
Ibland. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver ökad luftväxling som en åtgärd när radonet kommer från byggnadsmaterialet, medan markradon åtgärdas genom att skapa undertryck under huset. Mät först — minst två månader mellan 1 oktober och 30 april, i minst två rum. Referensnivån är 200 Bq/m³.
Ta reda på vad du har innan du begär en offert
Räkna kanalerna, läs modellskylten och titta efter ventiler i fönsterkarmarna. Har du de tre uppgifterna kan du ställa rätt fråga till vem du än ringer, och du slipper betala för en utredning av något du redan vet. Är du fortfarande osäker skickar du ett foto på modellskylten och en bild på aggregatets ovansida, så säger vi vilket system du har och vad som är rimligt att göra åt det.
Står det i stället ett CTC-skåp i tvättstugan har vi gått igenom CTC EcoVent och husets frånluft modell för modell – flöden, filter, uteluft och när FTX är ett alternativ.
Står det Thermia på skåpet i stället för IVT gäller samma principer för flöden och uteluft, men menyer och filterintervall skiljer sig – läs vår genomgång av Thermia Ventec och Thermia Vent.