Rexovent RDAA och Rexonet – service, reservdelar och varför kanalerna oftast är problemet
De flesta som söker på Rexovent har just varit uppe på vinden. Där uppe, mitt i isoleringen, står ett isolerat plåtskåp som få har öppnat sedan huset byggdes, och från det löper flexslangar åt fyra håll ut i kylan. Det är den bilden som gör att vi på Pureflow nästan alltid börjar med kanalerna när vi blir kallade till ett Rexovent-hus — inte med aggregatet.
Det låter kontraintuitivt. Aggregatet är ju det som låter, och det är aggregatet som har en modellbeteckning man kan googla. Men i ett hus där ventilationen sitter i ett ouppvärmt utrymme är det kanalerna som åldras snabbast, och nio gånger av tio är den dåliga luften i sovrummet ett kanalproblem som aggregatet får skulden för.

Den här sidan handlar om hela familjen: Rexovent RDAA och RDAC på vinden, och Rexonet RDKA, RDKB och RDKC i kök och lägenhet. De blandas ständigt ihop, också av folk i branschen, och delarna är inte desamma.
Vem som byggde det, och vem som äger namnet i dag
Rexovent kommer från Svenska Fläktfabriken, grundat 1918. Bolaget såldes till ABB under det sena 1980-talet och avyttrades delvis ett decennium senare, varefter verksamheten blev Fläkt Woods och sedan FläktGroup. I maj 2025 meddelade Samsung Electronics att man köper FläktGroup från Triton för 1,5 miljarder euro, och affären slutfördes i november samma år.
Därför hittar du samma aggregat med fyra olika namn på typskylten beroende på när det tillverkades: Fläkt, ABB, Fläkt Woods eller Rexovent som produktnamn. Reservdelsbutikerna hanterar dem som samma sak, och delar som säljs som RDKB/RDKC passar enligt handeln även ABB:s RDKE och RDKF.
Praktiskt betyder ägarbytena en sak för dig: originaltillverkaren säljer inte längre delar till de här aggregaten. Det som finns kvar i handeln är fabrikslager och kopior hos specialiserade reservdelsbutiker, och det sortimentet är faktiskt förvånansvärt brett — mer om det längre ner.
Rexovent och Rexonet är två olika djur
Rexovent RDAA och RDAC är FTX-aggregat med plattvärmeväxlare, isolerade för att kunna stå i kalla utrymmen. De placerades i regel på vinden och var vanliga i villor på 1980- och 90-talet. Eftersom växlaren är av plattyp bildas kondens som kräver ett anslutet avlopp.
Rexonet RDKA, RDKB och RDKC är den mindre släktingen, byggd för lägenheter och mindre hus, och den sitter i köket med en spiskåpa under sig. Kåporna heter CPA, CPC och CPD. Matoset går rakt in i aggregatet, vilket gör att fettfiltret är en egen post och att rengöringsbehovet är betydligt större.
Skillnaden avgör allt praktiskt. Ett RDAA på en kall vind har långa kanalsträckor i ouppvärmt utrymme och ett kondensavlopp som ska funka i minusgrader. Ett RDKA i ett kök har korta kanaler men kämpar mot fett.
Så vet du vilket av dem du har
Typskylten är det snabbaste svaret. Den sitter på aggregatets sida eller på insidan av luckan, och där står bokstavskombinationen. Är skylten borta går det ändå att avgöra:
- Står aggregatet på vinden, i ett isolerat plåthölje, med fyra kanalanslutningar och en kondensslang — då är det ett RDAA eller RDAC.
- Sitter aggregatet i ett köksskåp med en spiskåpa direkt under, ofta med ett vred på kåpans framkant — då är det ett Rexonet.
- Bakom luckan på Rexovent sitter ett fast plattblock, inte en rotor. Ingen rem, ingen rotormotor.
- På Rexovent finns en löstagbar sommarinsats som byts mot växlaren under den varma delen av året. Hittar du en extra plåtlåda liggande bredvid aggregatet på vinden är det nästan säkert den.
- Rexonet-kåporna är märkta CPA, CPC eller CPD, och lampglasen skiljer sig mellan modellerna.
- Manövreringen är enkel: stegkopplare eller vred, ingen display och ingen app.
Fotografera typskylten, och ta gärna en bild rakt in i aggregatet när luckan är öppen. Med de två bilderna kan vi i regel säga vilka delar som finns innan vi har satt oss i bilen.
Varför kanalerna går sönder före aggregatet
Det här är sidans viktigaste avsnitt, och det är det avsnitt som brukar spara mest pengar åt husägaren.
Ett Rexovent på vinden är kopplat till kanaler som till stor del ligger i ouppvärmt utrymme. När aggregatet installerades isolerades de kanalerna, mer eller mindre väl. Tre decennier senare har isoleringen glidit isär i skarvarna, blivit ihoptryckt där någon gått på den, eller aldrig varit diffusionstät från början. Då händer följande:
- Tilluftskanalen kyls ned. Luften som lämnade aggregatet med 17 grader kommer in i sovrummet med 12. Kunden upplever kallras och drag och skruvar igen donet, vilket flyttar problemet i stället för att lösa det.
- Kondens bildas utanpå kanalen. Varm inneluft i frånluftskanalen möter kall vindsluft genom en otät isolering, och fukten fälls ut. Det ger fläckar i vindsbjälklaget och i värsta fall påväxt på vinden, som är ett av de dyraste fel ett småhus kan få.
- Avluftskanalen isar igen. Fuktig frånluft som redan passerat växlaren är nära mättnad. I en dåligt isolerad avluftskanal fryser den fast, och flödet stryps utan att aggregatet larmar.
- Flexslangarna har sjunkit ihop. Den där böjen som lades med för snäv radie 1988 har blivit en strypning. Tryckfallet i en kraftigt böjd flexslang är flera gånger högre än i ett rakt spirorör.
Resultatet är att fläkten arbetar hårdare, luften blir mindre och kallare, och husägaren drar slutsatsen att aggregatet är slut. Det är det oftast inte. Vi mäter vid varje don och jämför mot det aggregatet faktiskt levererar vid sitt utlopp — skillnaden mellan de två talen är kanalsystemets förlust, och i de här husen är den regelmässigt stor.
Felen på själva aggregatet, i den ordning de dyker upp
- Filtren. De gamla grovfiltren fångar löv och insekter, inte pollen och partiklar. De sätter igen på ett år i ett hus nära väg.
- Kondensavloppet. På en kall vind är detta ett återkommande fel eftersom vattenlåset kan frysa. Står vattnet kvar angrips botten.
- Kondensatorn i fläktmotorn. Torkar ut och får motorn att brumma, varva ojämnt eller inte starta alls. Billig del, dyr konsekvens om man väntar.
- Avfrostningstermostaten. När den slutar fungera antingen isar växlaren igen, eller så går avfrostningen igång hela tiden och verkningsgraden rasar.
- Fläktmotorn. Efter kondensatorn. Går att byta, se nedan.
- Styrkortet. Sista anhalten, och den som oftast avgör saken.
Vilka delar som fortfarande finns — med priser
Det korta svaret: mer än du tror, men inte allt. Reservdelsbutikerna för svenska aggregat har ovanligt djupa lager just för den här familjen.
Till Rexovent RDAA och RDAC finns:
- Filtersats, cirka 298 kr.
- Fläktmotorer i flera effekter — 67 W runt 3 498 kr, 105 W runt 4 198 kr och 250 W runt 5 998 kr. Hos andra leverantörer förekommer även 74 W.
- Sommarinsats, cirka 2 398 kr — den plåtkassett som ersätter växlaren på sommaren.
- Avfrostningstermostater i två utföranden, 11–13 °C och 1–4 °C.
- Överhettningsskydd, både manuellt och automatiskt återställande.
- Femstegstransformator för fläktreglering.
- Kondensatorer i 2, 3, 4 och 6 µF.
- Packning till spjällblad, kullagersatser och elektriska värmebatterier på 1 800 W.
Till Rexonet RDKA, RDKB och RDKC finns:
- Filtersats RDKB/RDKC cirka 348 kr, RDKA cirka 398 kr.
- Fläktmotor cirka 2 998 kr.
- Temperaturgivare cirka 458 kr och temperaturbegränsare cirka 498 kr.
- Överhettningsskydd cirka 3 298 kr.
- Kondensator 2 µF cirka 248 kr.
- Fettfilter till CPA-kåpa och till CPC/CPD, cirka 798 kr styck.
- Lampglas till CPA/CPC cirka 498 kr och till CPD cirka 298 kr, vred till CPD-X cirka 148 kr.
- Komplett utbyteskåpa i vitt, cirka 8 998 kr.
Det som är svårt eller omöjligt: originalstyrkorten och själva växlarpaketen. Det är också precis de två felen som avgör om aggregatet ska bytas. Delarnas leveranstid varierar — räkna med att en motor kan ta ett par veckor, så vänta inte på att den ska brinna.
Rensa kanalerna i stället för att byta aggregat
Det här är det råd vi ger oftast i Rexovent-hus, och det är medvetet det billigaste av alternativen på bordet.
Har du dålig luft, kallt i sovrummen eller imma på fönstren, och aggregatet i övrigt går — börja med kanalrensning, kontroll och komplettering av isoleringen på vinden, och därefter en injustering med protokoll. Den paketlösningen ligger i storleksordningen en fjärdedel av vad ett aggregatbyte kostar, och i de flesta hus löser den problemet.
Ett aggregatbyte i ett hus med dåligt isolerade, strypta vindskanaler ger dessutom en besvikelse. Det nya aggregatet levererar rätt luft vid sitt utlopp, kanalerna äter upp vinsten på vägen, och du har betalat 60 000 kr för att flytta problemet. Ordningen spelar roll: kanalerna först, aggregatet sedan, om det då fortfarande behövs.
Renovera eller byta — var gränsen går
Renovera när växlaren är hel, plåten är fri från genomrostning, styrningen fungerar och felet heter filter, kondensator, motor, termostat eller kondensavlopp. Allt det går att beställa, och ett RDAA som fått nya filter, ny kondensator och rengjord växlare har ofta fem till tio år kvar.
Byt när styrkortet är dött, när växlaren är frostsprängd eller korroderad, när plåten har rostat igenom på vinden, eller när flera fel uppträder samma säsong. Tillverkarens efterföljare anger att ett RDAA ligger omkring 70 procents verkningsgrad mot dagens 85, och ett RDKA omkring 62 mot 74 — på ett hus med hög uppvärmningskostnad motiverar det en del av investeringen, men sällan hela.
En sak till som är värd att ta med i kalkylen: står aggregatet på vinden är det ett arbetsmiljömässigt besvärligt läge. Många byten görs i praktiken med samma placering eftersom kanalerna dras dit, men det finns hus där det är rimligare att flytta ned aggregatet till ett varmt utrymme i samband med bytet. Det är en fråga som ska räknas på plats, inte gissas.
Vad det brukar kosta
| Åtgärd | Vad som ingår | Prisspann |
|---|---|---|
| Kanalrensning villa | Rensning av från- och tilluftskanaler, dokumentation, kontrollmätning efteråt | 3 000–6 000 kr |
| Injustering med protokoll | Mätning före och efter vid samtliga don, justering, skriftligt protokoll | 3 000–6 000 kr |
| Service av Rexovent eller Rexonet | Filter, rengöring av växlare och fläkthjul, kondensavlopp, kontroll av kondensator och termostat | 4 500–8 000 kr |
| Byte av fläktmotor | Ny motor och kondensator, provkörning, ny flödesmätning | 6 000–11 000 kr |
| Isolering och åtgärd av vindskanaler | Ny isolering på befintliga kanaler, tätning av skarvar, omdragning av strypta flexböjar | 12 000–30 000 kr |
| Aggregatbyte | Nytt aggregat, anpassning mot befintliga kanaler, ny styrning, injustering | från 60 000 kr |
Arbetskostnaden är ROT-berättigad. Priset på reservdelar är vad handeln tar; vårt arbete lägger vi fast efter besiktning på plats.
Har du ett Zehnder-aggregat? Läs om service av Zehnder ComfoAir.
Vanliga frågor
Går det att få reservdelar till Rexovent RDAA?
Ja, till det mesta utom styrkort och växlarpaket. Filtersats ligger runt 298 kr, fläktmotorer mellan 3 500 och 6 000 kr beroende på effekt, och sommarinsatsen runt 2 400 kr. Avfrostningstermostater, överhettningsskydd och kondensatorer finns också som lagervara.
Mitt aggregat står på vinden och det droppar under det. Vad är fel?
Antingen är kondensavloppet igensatt eller fruset, eller så kondenserar det på utsidan av en dåligt isolerad kanal. De två felen ser likadana ut från golvet men åtgärdas helt olika, och det är därför vi vill titta innan vi säger något. Väntar du blir det en fuktskada i vindsbjälklaget.
Vad är sommarinsatsen och behöver jag den?
Det är en plåtkassett som ersätter värmeväxlaren under sommaren så att uteluften inte värms upp på väg in. Saknas den och växlaren sitter kvar året om får du onödigt varm tilluft i juli. Den finns fortfarande att köpa, runt 2 400 kr.
Ska jag byta aggregat eller rensa kanalerna först?
Kanalerna först, i nästan alla Rexovent-hus. Ett nytt aggregat bakom strypta och dåligt isolerade vindskanaler levererar inte vad du betalat för. Rensning och injustering ligger tillsammans på ungefär en fjärdedel av ett aggregatbyte som börjar på 60 000 kr.
Är Rexonet samma sak som Rexovent?
Nej. Rexovent RDAA och RDAC står fristående, oftast på vinden. Rexonet RDKA, RDKB och RDKC sitter i köket med spiskåpa under. Filtersatserna, fettfiltren och kåpdelarna är olika, så modellbeteckningen på typskylten avgör vad som ska beställas.
Fotografera typskylten så säger vi vad som går att rädda
Vi arbetar i hela Stockholms län samt Uppsala och Västerås och tar oss an aggregat som andra tackar nej till. Ta en bild på typskylten och en rakt in i aggregatet och hör av dig, så får du besked om det är kanalerna eller aggregatet som är problemet. Vill du jämföra med ett annat aggregat från samma epok finns vår sida om Bahco Minivent.