Ventilation Solna — OVK, injustering och underhåll för BRF och fastighetsägare
Det finns ungefär 40 000 bostäder i Solna, och bara en procent av dem är villor eller radhus. Allt annat är lägenheter i flerbostadshus. Det gör Solna till en av de kommuner i länet där ventilation nästan aldrig är en fråga för en enskild boende, och nästan alltid en fråga för en styrelse eller en fastighetsägare.
Av lägenheterna är omkring sextio procent bostadsrätter och fyrtio procent hyresrätter. Beståndet är byggt i tydliga vågor — Råsunda, Hagalund och Huvudsta med sina epoker, och Bergshamra som byggts ut i omgångar från 1953 till 2005, med stjärnhusen ritade av Backström & Reinius 1953–55 som den äldsta delen. I Bergshamra är i dag 55 procent bostadsrätt, 12 procent hyresrätt och 30 procent studentbostäder, och de tre grupperna sliter på samma ventilation på tre helt olika sätt.
Vi är ingenjörsledda. Du pratar med den som räknar på systemet, inte med en säljare. Den här sidan är skriven för dig som sitter i en styrelse eller förvaltar fastigheter i Solna: vad vi möter i husen här, vilka OVK-intervall som faktiskt gäller, vad åtgärderna kostar per trapphus och stam, och när det räcker med något mindre än det vi tjänar mest på.
Nittionio av hundra bostäder i Solna delar kanal med någon annan
Med bara en procent småhus är den enskilda lägenheten i Solna nästan alltid kopplad till ett system som någon annan äger och underhåller. Det får två konsekvenser som vi ser varje vecka.
Den första är att fel vandrar. En boende som tejpar igen frånluftsdonet i sovrummet för att det drar, eller som sätter in en motordriven köksfläkt i en stam som är byggd för en spiskåpa utan motor, ändrar tryckbilden för hela stammen. Grannen två våningar upp får matos som inte är hennes, och grannen längst ned får ett don som blåser åt fel håll. Ingen av dem har gjort något. Felet sitter tre lägenheter bort.
Den andra är att åtgärden måste göras husvis för att bli rätt. Att justera ett enskilt don i en stam utan att mäta de andra flyttar bara problemet. Vi mäter hela stammen, från översta till nedersta don, innan vi rör något. I ett hus med tolv lägenheter per trapphus tar den mätningen en halvdag och sparar oftast in sig direkt, eftersom den visar vilka don som faktiskt är felställda och vilka som bara får skulden.
Den som bor i lägenheten kan göra tre saker, och de kostar ingenting: låt frånluftsdonen vara öppna, håll dörren till badrummet på glänt efter duschen, och tejpa aldrig igen ett don som låter. Ett don som låter är oftast ett don med för hög lufthastighet, och det är ett injusteringsfel som ska rättas i hela stammen.
Stjärnhusen från 1953–55 byggdes innan mekanisk frånluft var standard
Backström & Reinius stjärnhus i Bergshamra stod klara 1953–55. Det är mitt i självdragets epok — mekanisk frånluft blev standard först på 1970-talet, och FTX kom in efter oljekriserna för att sedan i stor utsträckning överges i mitten av 1980-talet. Ett hus från 1953 projekterades alltså för att luften skulle röra sig av sig själv, genom murade kanaler med generösa areor och låg hastighet.
Sitter det en takfläkt på ett sådant hus i dag är den eftermonterad. Det är ofta rätt åtgärd, men den ställer en fråga som sällan ställdes när fläkten sattes dit: klarar kanalen det flöde fläkten drar, och sitter det tilluft någonstans? Ett självdragshus som får en frånluftsfläkt men ingen medveten tilluft blir ett hus i undertryck. Då hämtas luften där den kan komma in — genom brevlådan, genom trapphusdörren, genom otätheter mot grannlägenheten. Tillsammans med matos som vandrar är det den vanligaste klagomålsbilden vi möter i det äldre Solnabeståndet.
I stjärnhusens planform ligger kanalerna dessutom samlade i husets kärna med lägenheterna vända åt tre håll. Det betyder att en åtgärd i ett schakt slår igenom i tre lägenheter samtidigt, och att en injustering som görs i en lägenhet i taget nästan garanterat blir fel. Det är inte en dyrare arbetsmetod. Det är bara en annan arbetsordning.
Trettio procent studentbostäder ventileras efter kvadratmeter men bebos efter personer
Den här är värd ett eget avsnitt, eftersom den är räknebar. Boverkets föreskrifter anger 0,35 l/s och m² golvarea som lägsta uteluftsflöde i bostäder. Folkhälsomyndighetens vägledning för bedömning av inomhusmiljö lägger till ett andra mått: minst 4 l/s och person, minst 0,5 luftomsättningar i timmen, och högst 3 g/m³ skillnad i fukthalt mellan inne och ute.
Ta en studentetta på 25 m². Ytkravet ger 0,35 × 25 = 8,75 l/s. Bor det en person där är 4 l/s per person uppfyllt med marginal. Men samma lägenhet i Bergshamra används i praktiken ofta av två personer, med dator, torkställning och stängd balkongdörr halva året. Då är personkravet 8 l/s, fuktbelastningen ungefär dubbel mot vad projektören räknade med, och den marginal som fanns i flödet är uppäten.
Resultatet ser ut som mögel men är oftast bara fukt som inte hinner ut: imma på fönstret, svarta prickar i fönstersmygen, lukt i garderoben mot yttervägg. I ett bestånd med 30 procent studentbostäder är det ett systematiskt fel och inte ett antal enskilda klagomål, och det syns direkt i en mätning över ett trapphus. Åtgärden är i regel att lyfta grundflödet i stammen och rätta de don som ligger lägst — inte att bygga om systemet.
Vart tredje eller vart sjätte år — det beror på vilket system huset har
Det här förväxlas ofta, och det kostar pengar åt båda hållen. Intervallen för obligatorisk ventilationskontroll står i Boverkets föreskrifter och är inte förhandlingsbara:
- Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med FT- och FTX-ventilation: 3 år.
- Flerbostadshus, kontorsbyggnader och liknande med F-, FX- och S-ventilation: 6 år.
- Förskolor, skolor och vårdlokaler: 3 år oavsett ventilationssystem.
- En- och tvåbostadshus med FX-, FT- eller FTX-ventilation: bara en första besiktning innan systemet tas i bruk, ingen återkommande OVK.
Den sista punkten gäller alltså knappt någon i Solna, eftersom bara en procent av bostäderna är småhus. Den första och andra gäller nästan alla. Och skillnaden mellan tre och sex år är inte en detalj: en förening som tror att den har FTX när den i själva verket har ett rent F-system beställer dubbelt så många besiktningar som den behöver. En förening som har FT och tror att den har F är i stället för sent ute vid varje tillfälle.
Vet du inte säkert vilket system byggnaden har, är det den frågan som ska besvaras först, och den besvaras på en timme på plats. Finns det tilluftsdon i sovrum och vardagsrum, och finns det ett aggregat med två fläktar och en värmeväxlare, är det FT eller FTX. Finns det bara frånluftsdon i kök och badrum och en fläkt på taket, är det F. Läs mer om hur ofta OVK ska göras innan ni bokar besiktningen.
Vi mäter innan vi föreslår
Ett första besök hos en förening eller en fastighetsägare i Solna börjar med mätning, inte med en offert. Vi mäter flödet i don i ett representativt urval lägenheter per stam, tryckförhållandet mellan lägenhet och trapphus, och koldioxidhalten där boende klagar på tung luft. Vi tittar på aggregatets eller takfläktens skick och ålder, på filterklass och filtrets sittning, och på kanalernas insida med kamera där det behövs.
Först därefter säger vi vad vi tycker. Och här är det vi säger oftare än vad som är bra för omsättningen: i ett flerbostadshus är det billigaste rätta svaret nästan aldrig ett nytt aggregat. Det är rensning, filterbyte, utbyte av de don som sitter fast, och en injustering över hela stammen med protokoll. Den kedjan kostar en bråkdel av en systemkonvertering och löser de flesta klagomål om drag, ljud, matos och tung luft, eftersom de klagomålen i regel handlar om fördelning och inte om kapacitet.
Ett aggregat ska bytas när det är förbi sin livslängd — normalt 12–20 år — när verkningsgraden sjunkit, när reservdelar inte längre finns, eller när flödet inte går att nå ens efter rensning och injustering. Inte för att det är gammalt. Vi mäter och säger vilket av fallen ni har.
Bidrag och avdrag 2026
Det här avsnittet ser annorlunda ut för en förening än för en villaägare, och missförstånden är dyra.
ROT gäller inte föreningens gemensamma åtgärder. Skattereduktionen ges med 30 procent av arbetskostnaden, men den förutsätter att arbetet utförs i en bostad som köparen äger. För en bostadsrätt betyder det arbete innanför bostadens tak, väggar och golv, och bara sådant som bostadsrättshavaren ansvarar för enligt föreningens stadgar. Arbete på gemensamma ytor och gemensamma installationer ger inget avdrag, och föreningen kan inte lyfta ROT i eget namn. Ett byte av fastighetens aggregat, en takfläkt eller en rensning av stammarna är alltså ingen ROT-åtgärd.
Det som däremot kan ge ROT är arbete en enskild medlem beställer och betalar själv inne i sin lägenhet, inom ramen för vad stadgarna säger att medlemmen ansvarar för. Gränsen går sällan där man tror, så läs stadgarna innan ni lovar medlemmarna något.
Bidraget för energieffektivisering i småhus är inte heller aktuellt. Det ger upp till 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor per småhus, och värmeåtervinning i ventilationen är en godkänd åtgärd — men det gäller småhus, inte flerbostadshus, och huset får dessutom inte vara anslutet till fjärrvärmenätet. I Solna faller det på båda punkterna: beståndet är flerbostadshus, och Norrenergi anger själva att deras värmenät värmer cirka 90 procent av alla fastigheter i Solna och Sundbyberg.
Kvar står alltså den raka kalkylen: vad åtgärden kostar, vad den ger i minskad energianvändning och färre felanmälningar, och hur den ska fördelas över åren. Det är den kalkylen vi räknar på, och den tål att granskas utan bidragsrader.
Vad ett jobb brukar kosta här
I ett flerbostadshus prissätts arbetet per trapphus, per stam eller per lägenhet. Totalen beror på hur många det är. Riktvärden från offerter vi lämnat i Solna, inklusive moms:
| Arbete | Vad som ingår | Prisspann |
|---|---|---|
| Injustering, ett trapphus | Flöde mätt i varje don i stammen, don justerade, protokoll per lägenhet | 6 000–12 000 kr per trapphus |
| Injustering av hela fastigheten | Samtliga trapphus, sammanställt protokoll för byggnaden | 6 000–12 000 kr per trapphus |
| Kanalrensning, en frånluftsstam | Rensning från don till fläkt, kontroll av spjäll och genomföringar | 8 000–15 000 kr per stam |
| OVK-åtgärd efter anmärkning | Rättning av påtalade avvikelser, injustering och nytt protokoll | 6 000–12 000 kr per stam |
| Uteluftsdon i en lägenhet, 4–8 st | Mätning före och efter, montage, protokoll | 7 000–12 000 kr per lägenhet |
| Aggregatbyte, ett aggregat | Nytt aggregat, anpassning mot befintliga kanaler, injustering | från 60 000 kr |
Exakt pris kräver ett besök. Antal stammar, åtkomst till schakt, om fläkten sitter på tak eller i källare och om kanalerna går att återanvända avgör mer än något annat. Vi lämnar fast pris för hela fastigheten efter besiktning, och delar gärna upp arbetet trapphus för trapphus över två budgetår om det passar föreningens ekonomi bättre.
Det här gör vi i Solna
- Flödesmätning och statusbedömning per stam, med protokoll som styrelsen kan visa upp
- Injustering i BRF — hela hus, inte enstaka don
- Kanalrensning av frånluftsstammar och imkanaler
- OVK-åtgärder efter anmärkning, med nytt protokoll
- Byte av takfläkt och av aggregat som gått sitt varv
- Uteluftsdon och tilluftslösningar i lägenheter där grundflödet är för lågt
- Löpande ventilationsunderhåll för föreningar med filterbyten på schema
Så arbetar vi
- Kostnadsfri besiktning på plats. Vi mäter det som finns — flöden, tryckbalans och skick — i stället för att gissa utifrån ritning eller ett gammalt OVK-protokoll.
- Fast pris. Styrelsen får omfattning och pris innan något beställs, uppdelat per trapphus så att det går att fatta beslut i delar.
- Utförande. Vi aviserar boende, håller tider och städar efter oss. Husen ska gå att bo i under tiden.
- Injustering och mätning. Varje don justeras till projekterat flöde, och ni får protokollet skriftligt — samma underlag som en besiktningsman läser vid OVK.
Läs mer om vad som faktiskt går sönder i ventilationen i flerbostadshus innan ni tar upp frågan på nästa styrelsemöte.
Vanliga frågor om ventilation i Solna
Hur ofta måste vår förening i Solna göra OVK?
Vart tredje år om byggnaden har FT- eller FTX-ventilation, vart sjätte år om den har F-, FX- eller S-ventilation. Förskolor, skolor och vårdlokaler har tre år oavsett system. Vet ni inte vilket system huset har går det att avgöra på en timme på plats, och det är den frågan som ska besvaras först.
Kan föreningen få ROT-avdrag för att byta fastighetens ventilationsaggregat?
Nej. ROT förutsätter att arbetet utförs i en bostad som köparen äger, och gemensamma installationer och gemensamma ytor ger inget avdrag. Föreningen kan inte heller lyfta ROT i eget namn. En enskild medlem kan få avdrag för arbete innanför sin egen bostads tak, väggar och golv, men bara för sådant medlemmen ansvarar för enligt stadgarna.
En boende klagar på matos från grannen — vad är felet?
Nästan alltid tryckbalansen i stammen. En motordriven köksfläkt i en stam byggd för spiskåpa utan motor, eller igentejpade don, ändrar förhållandena för alla lägenheter i stammen. Vi mäter hela stammen från översta till nedersta don innan vi rör något, eftersom en justering i en enskild lägenhet bara flyttar problemet.
Vi har imma och svarta prickar i fönstersmygarna i flera studentlägenheter. Är det mögel?
Oftast är det fukt som inte hinner ut. En etta på 25 m² har enligt Boverkets föreskrifter ett lägsta uteluftsflöde på 8,75 l/s, men bebos den av två personer gäller också 4 l/s och person enligt Folkhälsomyndighetens vägledning. Bor det fler än lägenheten projekterades för är marginalen borta. Det syns direkt i en flödesmätning över trapphuset, och åtgärden är i regel att lyfta grundflödet och rätta de lägsta donen.
Måste vi byta aggregat eller räcker det att justera?
I ett flerbostadshus räcker det oftare än man tror. Rensning, filterbyte, byte av don som sitter fast och en injustering över hela stammen löser de flesta klagomål på drag, ljud och tung luft, eftersom de handlar om fördelning och inte om kapacitet. Ett aggregat ska bytas när det är förbi sin livslängd på 12–20 år, när verkningsgraden sjunkit eller när flödet inte går att nå ens efter rensning och injustering.
Boka kostnadsfri besiktning i Solna
Vi mäter, går igenom vad som faktiskt behövs och lämnar fast pris per trapphus — även när svaret är att ni inte behöver oss ännu. Ring 010-641 27 74 (mån–fre 7–18), mejla kontakt@pureflow.nu eller skriv till oss här.
Vi arbetar också i Sundbyberg, Stockholm, Danderyd, Huddinge, Uppsala och Västerås.