Ventilation Sundbyberg — OVK, rensning och injustering i ett bestånd byggt i lager

Sundbyberg är byggt ovanpå sig självt. Stadsfullmäktige antog 1941 en ny stadsplan, stadfäst året därpå, där arkitekten Nils Sterner införde lamellhuset som stadens byggnadstyp — hus i rader med gårdar emellan, för att ge plats åt sol, ljus och grönska. Under de årtionden som följde revs nästan alla återstående trähus och flertalet äldre industribyggnader.

Sedan kom lager efter lager: Storskogen med stadsplan 1950 och bebyggelse uppförd 1950–56, sju stjärnhus på Bergdalen 1952 och fem punkthus längs Skogsbacken 1953. Ör med stadsplan 1962, omarbetad 1963, i tre punkthuskvarter och fyra lamellhuskvarter. Hallonbergen med stadsplan 1968 och färdigt i alla delar till invigningen 1973, i dag med omkring 70 procent hyresrätt. Rissne med fastställd plan 1980, första hyresgäster 1982 och etappvis utbyggnad fram till 1987. Och slutligen Stora Ursvik och Brotorp på 2000-talet.

Stapeldiagram över prisspannen i tabellen på sidan: injustering, ett trapphus, injustering av hela fastigheten, kanalrensning, en frånluftsstam med flera.
Prisspannen på den här sidan, visade i skala.

Vi är ingenjörsledda. Du pratar med den som räknar på systemet, inte med en säljare. Anledningen till att vi räknar upp årtalen är att varje lager har sin ventilationsgeneration, och att en offert som inte tar hänsyn till vilket lager huset tillhör är en gissning. Den här sidan handlar om vad vi möter i Sundbybergs olika epoker, vad OVK faktiskt kräver, och vad arbetet kostar per trapphus och stam.

Varje lager i staden har sin ventilationsgeneration

Tidslinjen för svensk bostadsventilation är entydig och lätt att lägga över Sundbybergs karta. Självdrag var det som byggdes fram till 1960-talet. Mekanisk frånluft, alltså F-system, blev standard på 1970-talet. FTX kom in efter oljekriserna och övergavs i stor utsträckning i mitten av 1980-talet, på grund av skötselproblem och höga driftskostnader.

Lägg den tidslinjen mot årtalen ovan och bilden blir konkret. Lamellhusen från 1940- och 50-talet och Storskogens hus från 1950–56 projekterades i självdragets epok. Ör från 1962–63 ligger precis i skarven. Hallonbergen, klart 1973, byggdes när mekanisk frånluft var på väg att bli självklart. Rissne, med inflytt från 1982, tillhör den epok då värmeåtervinning fanns med i projekteringen — och där en del av utrustningen sedan revs ut igen när driften visade sig besvärlig.

Det betyder inte att vi kan säga vilket system ditt hus har utan att titta. Nästan alla hus i Sundbyberg har byggts om minst en gång sedan de stod klara. Men det betyder att vi vet vad vi ska leta efter, och att vi kan läsa en avvikelse rätt. En murad kanal med en påmonterad takfläkt är något annat än en kanal som projekterades för fläkten från början, även om båda ser likadana ut från lägenheten.

Lamellhusens kanaler dimensionerades för luft som rör sig långsamt

Ett självdragssystem bygger på att den varma luften inne är lättare än den kalla ute, och att skillnaden räcker för att driva luften uppåt genom kanalen. Drivkraften är liten, och därför gjordes kanalerna vida och lufthastigheten låg. Det är hela poängen med en murad kanal i ett hus från 1940- eller 50-talet.

Sätter man en fläkt på toppen av en sådan kanal händer två saker samtidigt. Flödet ökar, vilket är det man ville. Men hastigheten ökar också, och med den ljudet, samtidigt som undertrycket i lägenheterna växer. Har huset inte fått en medveten tilluft i samma veva hämtas luften där den kan komma in: genom trapphusdörren, genom brevinkastet, genom otätheter mot grannlägenheten. Det är där klagomålen på kalldrag vid golvet och på matos som vandrar mellan lägenheter kommer ifrån, och det är sällan fläkten som är felet.

Den andra sidan av samma sak är fönsterrenoveringarna. Ett lamellhus som fått nya, täta fönster har förlorat det inläckage som självdraget förutsatte. Frånluften finns kvar, tilluften är borta, och rummen längst från kanalen får minst luft av alla. Vi mäter ofta upp mindre än halva det projekterade flödet i sovrum i sådana hus, medan badrummet närmast schaktet ligger över.

Ett hus från 1973 och ett från 1982 har inte samma fel

I ett hus från den frånluftsdominerade epoken, som Hallonbergen efter 1973, är de tre vanligaste felen att frånluftsdonen aldrig har rensats och sitter igenkletade, att boende har tejpat igen don som låter, och att takfläktens remdrift eller motor tappat varvtal utan att någon märkt det. Alla tre sänker flödet långsamt, över tio till femton år, och ingen enskild dag är märkbart sämre än den förra. Det är därför felet upptäcks först vid en OVK eller när någon får fuktskador i badrummet.

I ett hus från 1980-talet med värmeåtervinning är felbilden en annan. Där är växlaren ofta igensatt, filtren sitter kvar längre än de borde, och avfrostningsfunktionen är den del som gett upp först. Ett FTX-aggregat håller normalt 12–20 år, vilket innebär att originalutrustning från 1982 för länge sedan är utbytt — eller borttagen. Vi kommer regelbundet till hus där FTX-delen är utriven och ersatt med enbart frånluft, men där tilluftsdonen står kvar och sitter igensatta. Då har huset både undertryck och kalldrag, och det syns inte på någon ritning.

Slutsatsen är praktisk: innan man beslutar om åtgärd måste man veta vad som faktiskt sitter i huset i dag, inte vad som byggdes. Det tar en timme att fastställa och det avgör resten.

Vart tredje eller vart sjätte år — systemet avgör, inte husets ålder

Intervallen för obligatorisk ventilationskontroll står i Boverkets föreskrifter, och de är kopplade till ventilationssystemet och byggnadstypen. Inte till hur gammalt huset är:

I ett bestånd som Sundbybergs, där husen byggts om i flera omgångar, är det den mellersta frågan som orsakar mest besvär. En förening som har rivit ut tilluftsdelen och kört vidare på enbart frånluft har inte längre FT, utan F — och därmed sex år i stället för tre. Omvänt har en förening som konverterat till FTX gått från sex till tre, oavsett vad som står i pärmen från förra besiktningen. Vår erfarenhet är att pärmen sällan är uppdaterad. Läs mer om vad OVK är och vad den omfattar innan ni bokar.

Ansvaret för att kontrollen görs och att brister åtgärdas ligger på byggnadens ägare, alltså föreningen eller fastighetsägaren, inte på den enskilde boende. Det är också ägaren som ska se till att den som utför besiktningen får tillträde till lägenheterna, vilket i praktiken är den del som drar ut på tiden.

Vi mäter innan vi föreslår

Ett första besök i ett hus i Sundbyberg börjar med mätning. Vi mäter flödet i don i ett urval lägenheter per stam, från översta till nedersta våningen, tryckförhållandet mellan lägenhet och trapphus, och koldioxidhalten där boende klagar på tung luft. Vi läser av fläktens eller aggregatets skick, filterklass och filtersittning, och vi går in i kanalen med kamera där det är motiverat.

Först därefter säger vi vad vi tycker. Och i den här typen av bestånd är det vi säger oftast något mindre än det vi hade kunnat sälja: börja med rensning, donbyte och injustering över hela stammen, inte med ett nytt system. I ett hus där frånluftskanalerna aldrig rensats sedan 1970-talet är det inte ovanligt att flödet återfås med en rensning och en eftermiddags injustering. Den kedjan kostar en bråkdel av en konvertering, den går att genomföra utan att någon behöver flytta ut, och den ger ett protokoll som går att jämföra vid nästa OVK.

Det finns tillfällen när svaret blir det motsatta, och då säger vi det lika rakt. Ett hus där kanalerna är underdimensionerade för det flöde som krävs, där fläkten är förbi sin livslängd och där varje injustering bara flyttar problemet mellan våningsplan, ska byggas om. Skillnaden mellan de två fallen syns i mätningen, och den syns innan vi lämnar pris.

Bidrag och avdrag 2026

ROT är den avgörande frågan, och svaret är annorlunda för en förening än för en villaägare. Skattereduktionen ges med 30 procent av arbetskostnaden och förutsätter att arbetet utförs i en bostad som köparen äger. För bostadsrätt betyder det arbete innanför bostadens tak, väggar och golv, och bara sådant som bostadsrättshavaren ansvarar för enligt föreningens stadgar. Arbete på gemensamma ytor och gemensamma installationer ger inget avdrag alls, och föreningen kan inte lyfta ROT i eget namn.

Det innebär i klartext att en rensning av fastighetens stammar, ett byte av takfläkt eller en injustering som föreningen beställer för hela huset inte är ROT-berättigad. Det som kan vara det är arbete en medlem beställer och betalar själv inne i lägenheten, inom ramen för stadgarnas ansvarsfördelning. Räkna inte med ROT i en underhållsplan förrän någon har läst stadgarna.

Bidraget för energieffektivisering i småhus gäller just småhus. Det ger upp till 30 procent av materialkostnaden och högst 60 000 kronor per småhus, värmeåtervinning i ventilationen är en godkänd åtgärd, och huset får inte vara anslutet till fjärrvärmenätet. Två av de villkoren tar bort det mesta av Sundbybergs bestånd på en gång: det är i allt väsentligt flerbostadshus, och Norrenergi anger själva att deras nät värmer cirka 90 procent av alla fastigheter i Solna och Sundbyberg. Nätet började byggas i Sundbyberg redan på 1950-talet och är i dag nästan 22 mil långt.

Kvar står den raka kalkylen: vad åtgärden kostar, vad den ger i lägre energianvändning och färre felanmälningar, och hur den fördelas över åren i underhållsplanen. Det är den vi räknar på.

Vad ett jobb brukar kosta här

I ett flerbostadshus prissätts arbetet per trapphus, per stam eller per lägenhet, och totalen beror på antalet. Riktvärden från offerter vi lämnat i Sundbyberg, inklusive moms:

Arbete Vad som ingår Prisspann
Injustering, ett trapphus Varje don i stammen mätt uppifrån och ner, don justerade, protokoll per lägenhet 6 000–12 000 kr per trapphus
Injustering av hela fastigheten Samtliga trapphus, sammanställt protokoll för byggnaden 6 000–12 000 kr per trapphus
Kanalrensning, en frånluftsstam Rensning hela vägen från don till takfläkt, kontroll av spjäll och murade genomföringar 8 000–15 000 kr per stam
OVK-åtgärd efter anmärkning Rättning av påtalade avvikelser, injustering och nytt protokoll 6 000–12 000 kr per stam
Uteluftsdon i en lägenhet, 4–8 st Mätning före och efter, montage, protokoll 7 000–12 000 kr per lägenhet
Aggregatbyte, ett aggregat Nytt aggregat, anpassning mot befintliga kanaler, injustering från 60 000 kr

Exakt pris kräver ett besök. Antalet stammar, åtkomsten till schakten, om fläkten sitter på tak eller i källare och om de murade kanalerna går att använda vidare avgör mer än något annat. Vi lämnar fast pris för hela fastigheten efter besiktning, och delar gärna upp arbetet trapphus för trapphus över två budgetår om det passar ekonomin bättre. Läs gärna mer om vad kanalrensning i en förening kostar innan ni begär in fler offerter.

Det här gör vi i Sundbyberg

Så arbetar vi

  1. Kostnadsfri besiktning på plats. Vi mäter det som finns — flöden, tryckbalans och skick — i stället för att utgå från ritning eller ett gammalt protokoll.
  2. Fast pris. Omfattning och pris innan något beställs, uppdelat per trapphus så att beslut går att fatta i delar.
  3. Utförande. Boende aviseras i trapphuset i god tid, vi arbetar oss igenom en stam i taget och lämnar lägenheten städad efter oss. Ingen behöver flytta ut medan arbetet pågår.
  4. Injustering och mätning. Donen ställs mot projekterat flöde, lägenhet för lägenhet, och protokollet ni får tillbaka är samma slags underlag som besiktningsmannen läser vid nästa OVK.

Är ni osäkra på vilket system huset faktiskt har, börja med guiden till ventilationstyper i BRF. Den frågan avgör både OVK-intervallet och vilka åtgärder som är möjliga.

Vanliga frågor om ventilation i Sundbyberg

Vårt hus i Hallonbergen är från 70-talet — vilket ventilationssystem har det?

Mekanisk frånluft blev standard i Sverige under 1970-talet, och Hallonbergen stod klart 1973. Men nästan alla hus i Sundbyberg har byggts om sedan dess, så årtalet säger vad som byggdes, inte vad som sitter där i dag. Finns det bara frånluftsdon i kök och badrum och en fläkt på taket är det ett F-system, och då gäller sex års OVK-intervall.

Hur ofta ska vi göra OVK?

Vart tredje år med FT- eller FTX-ventilation, vart sjätte år med F-, FX- eller S-ventilation. Har ni en förskola eller en vårdlokal i bottenvåningen gäller tre år för den delen, oavsett vilket system som sitter där. Har föreningen rivit ut tilluftsdelen och kör vidare på enbart frånluft har byggnaden gått från tre till sex år, och tvärtom om ni har konverterat till FTX. Ansvaret ligger på byggnadens ägare, inte på den enskilde boende.

Kan vi få ROT-avdrag på en rensning eller injustering som föreningen beställer?

Nej. Stammar, schakt och takfläktar är gemensamma installationer, och sådant arbete ger inget ROT-avdrag oavsett vem som skriver under beställningen. Föreningen kan inte heller lyfta avdraget i eget namn. Det enda som kan ge avdrag är arbete en medlem själv beställer innanför sin egen lägenhets tak, väggar och golv, och bara i den del som stadgarna lägger på medlemmen. Räkna därför aldrig in ROT i en underhållsplan för fastigheten.

Måste vi byta hela systemet eller räcker det att rensa och justera?

I hus där kanalerna aldrig rensats sedan 70-talet räcker det ofta med rensning, byte av don som sitter fast och en injustering över hela stammen. Den kedjan kostar en bråkdel av en konvertering och kräver ingen evakuering. Ska systemet byggas om är det för att kanalerna är underdimensionerade för det flöde som krävs eller för att fläkten är förbi sin livslängd, och det avgörs i mätningen innan vi lämnar pris.

Varför drar det kallt vid golvet fast ventilationen går?

För att huset är i undertryck. När frånluften ökats eller fönstren bytts utan att en medveten tilluft tillförts hämtar huset luften där det kan — genom trapphusdörren, brevinkastet och otätheter. Åtgärden är sällan att strypa frånluften, utan att ge tilluften en kontrollerad väg in, gärna högt upp på väggen eller i fönsterkarmen så att luften hinner blandas innan den når dig.

Boka kostnadsfri besiktning i Sundbyberg

Vi mäter, går igenom vad som faktiskt behövs och lämnar fast pris per trapphus — även när svaret är att ni klarar er med rensning och injustering i år. Ring 010-641 27 74 (mån–fre 7–18), mejla kontakt@pureflow.nu eller skriv till oss här.

Vi arbetar också i Solna, Stockholm, Danderyd, Huddinge, Uppsala och Västerås.